På gott och ont

För första gången i höst syntes lite frost i kanterna i morse när solen steg upp. Friskt och skönt men kallt om händerna. Hösten är sig lik med ett undantag, det är nästan inga svampar mer än de gula kantarellerna. Röda flugsvampar och soppar som brukar lysa upp stigarna i skogen den här tiden på året lyser istället med sin frånvaro. Bara en enda flugsvamp har jag sett. Men med tanken på valpens Mins lust att provsmaka det mesta är det rätt skönt att det är en svampfri höst.

Det är inte bara svamparna som saknas den här hösten, det är en  jaktprovsfri höst får vår del med. Just det tycker jag inte är lika skönt faktiskt, även om det kan vara skönt att slippa vara nervös förstås, men jag saknar att starta på prov. Spänningen runt proven, gemenskapen och möjligheten att få se hur långt träningen håller fattas mig. Mer än jag trodde faktiskt, fast med hundar som inte varit helt okej och andra som löper mitt under säsong är det inte mycket att göra åt det. Vår tid kommer tänker jag. Under tiden har vi roligt på andra sätt med träning och jakt och gläds med kompisar som startat och fått fina pris. Senast nu idag faktiskt när Tina med Lakritssonen Larry gick i par med kompisen Camilla med Feeny och båda slog till med första pris i elitklass på b-prov. Heja heja och grattis!! 

Jag och Rota har tränat en kort stund i fasanmarkerna idag igen, med fasanerna springande framför oss hukande i det täta gräset. Då gick det undan i de korta cockerbenen vill jag lova, Rota växlade upp minst tre växlar och jag fick se till hänga på. Det här kan komma att bli hur roligt som helst faktiskt även om vi förmodligen lär balansera på stupets kant många gånger. Rent av tippa över kanten ibland med förmodligen. Men jag tror vi tänker lika där Rota och jag, vi får våga och kasta oss ut och göra vårt bästa, helst tillsammans bara, för ingen minns väl ett par fegisar  som smyger i bakgrunden? Men än är det inte dags för jaktdebut i något större sammanhang, det får vänta, tills vidare nöjer vi oss med den hyfsat kontrollerade stötträningen vi kan få till här hemma. Däremot är det dags att trimma igång Mer ordentligt inför fasanpremiären den första oktober. Honom ska jag också ta med på kontrollerad stötträning här hemma och se till att han håller sig kort och nära. Med flera säsongers erfarenhet i bagaget vet han vad som väntar och för varje jaktsäsongen har han blivit allt starkare, på gott och ont. I det stora hela mest på gott. Han är effektiv och brukar se till att presentera fågel för skyttarna som gillar honom som allra bäst i de lägen jag tycker han är som mest ohörsam. Det finns alltid flera olika sätt att se på sakernas tillstånd. På gott och ont det med.

Rota visar Min hur ett noggrant närsök ska gå till

Det är lite oroligt i slottsflocken nu igen, löptikarna har avlöst varandra och nu har fröken Vi kommit in i höglöp mycket tidigare än vad vi väntat oss. Så det är bråda dagar för hanarna, särskilt för Mer som anser sig vara “högsta hönset” i sammanhanget och därför måste hålla koll hela tiden. På det hela taget fixar han det bra men det behövs en del utvecklingssamtal mellan varven då vi kommer på honom med att yla hjälplöst mot världens orättvisor. Särskilt den orättvisan som ligger i att han inte för vara i köket tillsammans med tikarna. Nu sover han och de andra grabbarna i hundavdelningen intill köket, han med ett öga öppet genom grinden in mot köket för säkerhets skull. Tikarna ligger ihoprullade i bäddar och clubfåtöljer, till och med valpen Min men först efter att hon druckit en halv skål vatten och hämtat en tomburk ur pantpåsen och trasslat in sig i sopborsten med skyffel. Tids nog infinner sig kvällsron även i vårt slott.

Själv dricker jag te och surfar lite på olika “driva eget” webbsidor, jag gillar att läsa artiklar om småföretagare och finna lite inspiration hos människor som startat och driver olika företag. Tyvärr tycks de flest “driva eget” sajterna mest rikta in sig på en viss sorts företagare. De som vill tjäna mest pengar, vara mest framgångsrika, och lyckas snabbast med att nå framgång. Många artiklar handlar just om det, om Sveriges bästa företagare, årets företagare, och de mest lönsamma företagarna. Jag tänker att man kan driva företag av många olika anledningar och inte just bara av framgångsfaktorn. Mig intresserar det mest att läsa om dem som startat företag för att leva sig dröm och ägna sig åt sin passion. Sådant som kanske har andra värden än den ekonomiska lönsamheten och att tjäna stora pengar eller bli årets företagare. Det är väl som i hundvärlden tänker jag, vi har olika mål och att man kan hålla på med hund av många olika anledningar. En del satsar på att bli retrievermästare eller tävla på toppnivå, eller kanske bli Sveriges mest framgångsrika uppfödare. Andra har hund som friskvård, en del har dem som jaktkamrater och några har hund bara för att de trivs med att ha dem runt sig. Och inget av det är fel.

 

 

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest

Scroll to Top