Aim for the stars

Augusti levererar. Jordgubbar i massor bland annat. Och magiska sommarkvällar då luften är lätt att andas. Det finns inte mycket att klaga över när vädret är så här, kroppen fungerar och man har ett arbete som gör att vardagen känns festlig och givande. Men något ska jag nog kunna leta upp att klaga över om det skulle vara så. För det är väl knappast tillåtet att bara vara nöjd?

På kvällen när temperaturen sjunkit en del gick vi ut med hundarna för ett kortare träningspass. Jag hade förberett genom att lägga ut ett gäng dirigeringar i mossen. Så dolda linjer i tungsprungen våtmark stod på schemat. Hundarna var duktiga. Visst fick vi justera lite men man skulle kunna kalla det succéträning faktiskt. Och visst behöver man sådana ibland. Träningspass där både man själv och hunden går hemåt styrkta och med gott självförtroende. Slitigt är det tillräckligt många gånger ändå. Vi hade ett sånt där slitpass häromdagen. Ett sånt där hundarna verkligen fick slita för varje apport och slottsherren och jag blev alltmer uppgivna. Egentligen var det bara markeringar, men i tuff terräng. Tuffare än vi väntat oss uppenbarligen. De tre hundarna vi hade med oss anser vi vara både hyfsat tränade och begåvade men de fick inte till det alls. Ibland förstår man bara inte riktigt vad det är som gör det så svårt. Nog för att vi förstod att terrängförhållandena var kluriga vid nedslagsplatserna men det förklarar inte varför hundarna hamnade i fel områden. En sak blev vi tydligt påminda om i alla fall – underskatta aldrig en kort markering!

Nu sänker sig mörkret runt slottet och en ensam älgko betar i havren utanför. Det är väl möjligen haken med augusti, att det mörknar tidigare. Jag känner alltid ett visst motstånd när mörkret kryper närmare, en liten känsla av obehag kommer över mig eftersom jag trivs bäst med evighetslånga somrar och ljus. Men när jag går ut i mörkret och blickar mot stjärnhimlen känns det bra ändå. Allt är i sin ordning, mörkret är okej och faktiskt tycker jag det är lite mysigt med. Det är skönt att få gå in, tända en lampa och dricka en balja hett te och varva ner. 

En del annat varvas upp i slutet av augusti istället, jaktsäsongen för hundarna och oss själva till exempel. Från och med igår är det fritt fram att träna fältsök med cockrarna igen och på lördag väntar säsongens första andjakt med retrievrarna. Så nu börjar det roliga allvaret. Trots mörkare kvällar. Here we go again! 

 

 

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest

Scroll to Top