”Alla dessa dagar som kom och gick – inte visste jag att det var livet”

Så inleds Stig Johansson kända dikt. Stig Johansson som förövrigt är född i Alingsås. Jag tänker på de där raderna ibland, jag minns att de satt ett litet tidningsurklipp med dem på kylskåpet hos föräldrarna när jag var ung. Kanske som en påminnelse om att ta vara på varje dag? För tiden går fort och dagarna har en tendens att rulla ifrån oss och det känns viktigt att fylla dem med något meningsfullt och lustfyllt. Om än i liten skala bland alla måsten. Nu är det sommar, sol och värme med magiska kvällar. Njutbart och behagligt i allra högsta grad men dagarna går vansinnigt fort förbi. Kan någon bromsa tiden lite tack.

Igår var det en lång arbetsdag med många härliga människor och hundar och nu reflekterar jag över den med en kopp te i svalkande morgondimma. Idag har jag tid för reflektion då det stundar en betydligt lugnare arbetsdag. Mestadels var det unghundar på träning igår, fina unga hundra av tre olika retrieverraser. Träningen av unga hundar kan oftast sammanfattas som lustfylld. Det är härligt att se de unga hundarna ta sig an uppgifterna och fint att se deras utveckling. Som ofta kommer rätt snabbt eftersom de är just unga och fort skaffar nya erfarenheter. Förhoppningsvis mest goda sådana. Än så länge är de unga och oförstörda och championattiteln eller  vad man nu drömmer om är nåbar. Hundträning borde för övrigt alltid vara lustfylld med både unghundar och äldre hundar, möjligen med en eller annan dipp emellanåt när det inte går som planerat. Om det är anses meningsfullt med hundträning i det ”stora livet” låter jag någon annan avgöra men för mig i min mindre tillvaro är det både meningsfullt och lustfyllt. Igår var träningen med kursdeltagarna det måste jag poängtera, både lustfylld, meningsfull och dessutom väldigt trevlig. Dessvärre känns det inte alltid som alla upplever att träningen av hundarna så alla gånger utan mer som ett måste eller ett krav där man har högt ställda förväntningar(på sig själv) och räds att misslyckas. Att drivas av resultatfixering och rädsla att misslyckas kan vara välgörande men i första hand är det förödande, i alla fall för lusten. Och när rädslan att göra fel blir så stor att man inte vågar försöka blir det sorgligt och tungt tänker jag. Såklart vill man göra alla rätt men det är både orealistiskt och ogenomförbart och troligen det mest ouppnåeliga målet man kan ha. Pröva, våga och försök istället och trösta dig med att erfarenheten kommer med felen och tiden. Hundar är tåliga och dagarna många och även om de går fort förbi så finns tid att göra om och göra rätt. 

”Ha en bra dag!- det är hela grejen liksom”  Stig Johansson

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest

Scroll to Top