Katarina Eriksson

Full pull forward

Det är inte bråttom någonstans. Inte bråttom med unghundars träning. Inte bråttom att skicka på nummer två i en dubbelmarkering och inte bråttom dirigera vidare efter att man blåst stopp. Inte bråttom att meritera hunden. Inte bråttom alls. Någonstans. Ändå är det ett fasligt skyndande hela tiden. Mig själv inkluderad. Det är ju så mycket

Full pull forward Read More »

Att vara chef är en position, att vara ledare en relation.

Valpen är pigg och yster. Och vrålhungrig. Klockan är tjugo över fem när jag hasar fram i tofflorna i det frostiga gräset till den stjärnklara himlen. Valpen skuttar runt fötterna. Längesedan jag såg så många stjärnor faktiskt. Jag funderar över om det varit mulet eller om jag glömt bort att titta uppåt. Valpen är nöjd.

Att vara chef är en position, att vara ledare en relation. Read More »

Halvtid

Halva dräktigheten nu. Och visst finns det en liten rundning på magen som inte funnits där förut. Slottsherren och jag tittar på fröken Vi där hon ligger på golvet. Vi hummar lite och nickar. Minsann är den där. Valpmagen. Glädjen kommer smygen när vi konstaterar det, tillsammans med en rätt rejäl suck för vi vet

Halvtid Read More »

En illusion?

Jag blir alldeles mållös av höstens vackra färger. De lyser upp trots att det är grått och regnigt. Färgskalan passar mig som hand i handske och valpens färg och min nya senapsgula regnjacka är som gjorda för att smälta in i höstens färgprakt. En fullständig fullträff och vilsamt för mina ögon som stundtals har svårt

En illusion? Read More »

Rulla till toppen