Blir det vägledning eller vilseledning?

En träningsresa igår. Med hund såklart. Möte med nya och gamla vänner i småländska ekhagar. Kaffe i termos, macka och medhavd lunch på en gräsbacke. Duktiga hundar och utmanande övningar. Så kul att få vara med, och så nyttigt, roligt och utvecklande. En bra avstämning på träningsläget just nu, var vi står oh vad som behöver slipas vidare på. Jag själv behöver mycket slipning framförallt, ringrostig och lite trög i starten men jag tog mig. Höll mig till planen, helt nästan i alla fall, och plockade isär och kortade avstånd när jag behövde. Pal tycket det var kul såklart, fullt fokus genom hela dagen. Men han behöver mer rutin. Jag med. Allra mest behöver vi rutin tillsammans i sådana här former. På vägen hem reflekterade vi över dagen, slottsherren och jag, dess innehåll oss och hundarbetet eniga om att vi både vil och behöver ut mer. Hundarna kanske reflekterade lite de med, över vad deras förare missat och varit otydliga med och sådana saker men allra mest tror jag de sov. Nöjda med dagen. Tusen tack till Nina som fixade och bjöd in.

Nu sitter jag vid köksfönstret och ser ett gäng nya småkaniner leka i rabatten den svala morgonen. Hela rabatten är fylld av höstanemon som precis börjat blomma. Höstanemonen går fint tillsammans med kaniner för de äter inte den. Tur. Wirre har däremot ätit på Pals badpool i hagen såg jag. I en stund av långtråkighet har han bitit av den blå hårdplastkanten. Unghundar. Han fick för övrigt också pröva den nya miljön på träningsdagen, inte i den stora gruppen men han fick några markeringar och memories efteråt tillsammans med ett par andra och skötte det fint. Fokus på rätt ställe hos honom med, det är jobbet som gäller och han låter sig inte störas så lätt. Det är så vi vill ha våra hundar tänker jag, fulladdade med motivation för arbetsuppgiften. I kombination med ett stort mått samarbetsvilja. Till stora delar ligger det genetiskt hos hundarna förstås men det gäller för oss att låta dem utvecklas i rätt riktning och balans.

Tweed som passerat sex månader sedan några dagar har växlat upp. I allt skulle kan man säga men fortfarande inom ramen för önskvärt. Några förändringar har dykt upp med, sådant som kommit lite smygande som jag nog noterat långt bak i medvetandet men valt att inte fokusera på eller ta tag i eftersom han fortfarande är väldigt liten och jag vet att det brukar ordna sig med tiden. Det är inte bråttom att lösa det. En av grejerna är att han börjat dropp apporten eller bollen när han fått en liten apporteringsövning utomhus. Full rulle in men istället för att komma upp i min famn droppar han apporten en bit ifrån mig. Även nr jag gör det ”valpigt” och sitter p maren. Jag gör ingen affär av det. Konstaterar bara och funderar vad som smugit sig in där. Undrar över om det är något jag signalerar eller om det något han räknat ut. En genväg till en ny uppgift eller liknande. Det kan hända han har plockat med sig något där. Att det fortare blir en ny övning om han gör sig redo snabbt eller något. Jag skulle kunna tänka mig det för han är smart den lille och precis som hundar gör så gör han det som lönar sig. Eller det han tillåts göra. I det här fallet tillåter jag och gör ingen sak av det eftersom han är för ung för att behöva hantera det kravet i samband med apporteringen. Han är fortsatt bara en liten snorvalp. Så vi låtsas som ingenting, leker oss igenom det och fixar det när han blivit äldre. Om det skulle behövas.

Jag kollade ett Youtube klipp på en en grundövning i spanielsök och blev inspirerad. Ska göra lite liknande med Tweed om ett tag tänker jag. Inget nytt under solen men en twist på hur jag gjort tidigare och en inspirationskälla till variation. Det kan verkligen vara så Yiutube inom hundträning tänker jag fast inte särskilt ofta om jag ska vara ärlig. Det är sjukt lätt, och kul, att klicka fram bland träningsklipp, filmsekvenser och smart uppritade övningar där jag misstänker att AI vart med på ett hörn. Klippen och inläggen vägleder ibland men rätt ofta vilseleder de istället. För mycket input, för många variationer av en och samma sak och för mycket att testa. Rena villervallan för hunden som kanske precis börjat greppa den träning man hållit på med ett tag. En fråga att ställa sig när man ser något nytt kan vara just det; vägleder det här mig i min träning eller vilseleder det? Svara gärna dig själv på frågan innan du prövar med hunden. Så slipper hunden förhoppningsvis en del av vilseledningen.