Chance to shine
Semestern avrundades idag med valpträff för de sex månader unga labradorvalparna. Sex av fem valpar hade möjlighet att vara med och det var verkligen kul att få träffa dem igen. Mamma My var också med och höll ett övervakande öga på dem men mest tyckte hon nog att det varit bättre om valparna stannat hemma så hon kunde fått träna istället. Någon regelrätt träning blev det förstås inte för de unga valparna men ändå. De är fortfarande för små för sådant men lite följsamhet och stanna kvar i grupp tränade vi på och så fick de pröva varsin memorie med dummy, ett litet sök efter en tennisboll eller två en i taget en bit ifrån syskonen. Som avslut fick pröva viltkontakt med en frusen fast upptinad and eller kråka. Den fick de se kastas som en markering och sedan fick de vända sig om medan jag drog iväg fågeln på ett litet släpspår från nedlagsplatsen, eller en “löpa” om man hellre kallar det så, innan de fick vända tillbaka och släppas iväg.
Allra första viltkontakten för de flesta av dem och det var kul att se hur de tog sig an uppgiften. Lite olika resultat blev det såklart, det blir det alltid, några av dem tog sig direkt till nedslaget och fann sedan löpan och spårande noga, någon annan bommade själva nedslaget och gick ner i vind och löste det mer som en sökuppgift och ytterligare någon blev lite hänförd av vittringen och tyckte hela övningen blev lite läskig inledningsvis. Då fick det bli en direkt markering först istället och sedan en med löpa efteråt. Med gott resultat. Någon av dem apporterade fågeln direkt, någon annan behövde lite uppmuntran först och ytterligare någon tog vara på sin “chance to shine” och visade stolt upp i sitt byte i ett bestämt grepp utan någon som helst tanke om att lämna tillbaka det. Allihop och allt utförande ligger helt inom ramarna för vad man kan tänka sig hos sex månaders valpar. Fina anlag har de och fina förare som tar väl hand om dem har de med. Det är vi väldigt glada över. Tack alla för att ni kom idag.
Fotografering behöver det tränas lite mer på, ha ha!
