En last jag har och ett nöje jag kan unna mig

Hipp hipp hurra och stort grattis till allra bästa Linnea & Krut som satte excellent på b-prov i nkl i fredags! Härligt och väl förtjänt! Så kul! Nu blir det vidare utmaningar mot de högre klasserna tänker jag, och vi ser fram emot att få fortsätta följa dem och hänga med på ett hörn.

Blommor. Överallt blommor. Jag älskar blommar. Tog slottsherren med till en handelsträdgård och botaniserade bland färger och plantor igen. Jag har fortsatt fylla blomlådor och krukor med sommarblommor i olika färger. Försökte hålla årets färgtema men det blev svårt. Mest för att det fanns så mycket fina blommar i andra färger som jag inte kunde motstå men också får att plantorna med mitt färgval bara verkar finnas i begränsad upplaga. Fast det finns en anledning till. De blommorna i aprikos och lax jag köpte förra vecka har efter en vecka hos oss ändrat färg och går nu mer mot rosa. Så kan det gå. Har hänt förr. Tror det beror mest på vårt sura vatten. Hela färgskalan har därför vippat över mot rosa i alla fall och då kändes det naturligt att fortsätta lite på den rosa vägen. Men jag valde ändå lite matt rosa, som lutar lite mot blekt och aprikos. Det gick bra ända till vi dök på en kraftig Surfinaplanta med dubbla starkt rosa blommor. Inget blekt eller aprikos där inte. En sådan säger man inte nej till så där sprack det.

Vågar nästan inte tänka på hur mycket pengar jag lägger på plantor varje år, det är en last jag har men också ett nöja jag kan unna mig. Och blommorna gör mig och många flera glada långt fram i oktober. Det är värt mycket. Perenner har absolut varit ett alternativ till sommarblommor. Rabatter. Men. De innebär tid för ogräsrensning och ständig konflikt med slottskanineran, hjortar och rådjur och kissande hanhundar. Vi har sagt nej till viltstängsel runt trödgårdeb så därför är sommarblommor i krukor och amplar längs husväggen egentligen det enda alternativet. Det enda fungerande alternativet. Förutom de gamla perennrabatterna med höst anemoner och diverse malvor som klarar sig från både klövvilt och gnagare och klarar hundkiss utan att gulna.

En stunds träning efter jobb och blomutflykt igår med. Ner till dammen här hemma. Den här gången var det lilla Tills tur. Hon blir onekligen lite försummad träningsmässigt den här tiden på året då jag prioriterat labradorerna. Och valpen. Men hennes tur igår som sagt. Egen tid tillsammans med slottsherren och Wirre. Avrundade med med lite pälsvård och tovklippning för det blir det en del på Till. Lite eftersatt det med tyvärr men nu är det fixat. Det är fint med den där egentiden tänker jag. Ta hundarna en i taget. Inte för att lilla Till misstycker med flockgemenskapen och det vi gör tillsammans men vi behöver de där egna stunderna för att bonda ordentligt. Fortsätta håll i och hålla ihop. Fortfarande fast hon är vuxen. Som med alla goda relationer tänker jag, om man vill att de ska bli hållbara och långvariga. Med lilla Till blir det mer av det på hösten eftersom vi jagar tillsammans då, då kommer det mer naturligt och av sig självt i den vardagen vi har från augusti till novembers slut.