Grönt, friskt, frodigt.

Vinterjacka. Tumvantar. Osannolikt nog har jag använt både idag. Tillsammans med galonbyxor. Nödvändigt när maj serverade sex plusgrader, regn och nordlig vind. Hade det varit februari hade det varit nästan finväder men i mitten av maj är det något helt annat. Härdade ut i alla fall. Varmt te och kläder på tork när arbetsdagen med fyra unga hundar var slut.

Så spännande med unga hundar. Livsglädjen. Personligheterna. En tio månaders jaktcocker först ut, sedan en åtta månaders golden följd av en ettårig labrador och som avslutning en sex månaders labrador. Två av dem riktiga energiknippen där det mesta görs i hundratioknyck och lite till, en av dem välkammad och prydlig med koncentrationen redan på plats och den fjärde lite laidback, behaglig och ännu inte helt ”vaken” i apporteringen. En individuell träningsplan till dem var med delar att jobba på efter varje hunds förutsättningar till vi ses nästa gång. Inte lätt med generella råd som passar alla tänker jag. När skillnaderna är så påtagliga emellan hundindivider, faser, mognad, åldrar och förarnas erfarenhet.

Nu är det riktigt fint ute, vinden har stillat sig och molnen har dragit undan, det ser grönt och friskt och fint ut och jag övervägde en stund om jag skulle ta en kvällsrunda i alla fall men jag föll för bekvämligheten och valpen som(äntligen igen) somnat vid mina fötter. Vi blir inne på tork och vila den sista ljusa timmen. Laddar och förbereder för morgondagens kursdag på Ulkeröd. Ser ut att bli en del blåst och moln imorgon med men temperaturen ska bli den dubba mot idag. Det tackar jag alldeles särskilt för och lämnar med glädje vinterjackan hemma. En ensam viltfärgad kaninunge hoppar förbi utanför fönstret medan jag skriver, den stannar till i rabatten och smakar på några blad. Jag undrar vilken växt det var som fick sätta delar av livet till den här gången. Det är sannerligen ingen bra kombination med kaniner och rabatter eftersom jag inte vill avvara varken det ena eller det andra får det vara som det är. En mild form av kaos, en gnutta hopplöshet och mycket glädje.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen