När storleken har betydelse…

Labradorvalpen Min rullar ihop sig i bädden i skuggan på altanen. Trött efter dagens upptåg och påhitt. Precis som den andra labradorvalpen Shiv trivs hon bäst med att vara riktigt nära och gärna i knät. Det är bara det att Min är för stor för mitt knä, hon ryms liksom inte. Storleken har ingen betydelse sägs det men ibland finns det undantag. Som när man har två jämngamla labradorvalpar fast den ena är minst dubbelt så stor och tung som den andra. Då blir leken osund, våldsam och burdus med en överhängande skaderisk. Att ha två jämngamla valpar åtskilda är inte heller varken roligt eller optimalt. Nu hänger Shiv med Jennie och hennes flock med vuxna hundar så vi minimerar risken för onödiga skador. Tids nog ska labbevalparna få ses och drabba samman igen. En av dem ska bara växa till sig i kroppen först och den andra mentalt, så kommer det att bli hur bra som helst även med leken.

Storleken på mitt hundföretagande har ökat på senaste åren. Kanske inte precis storleken men omfattning. Eventuellt är det ungefär samma sak förresten. Hur som helst så blir det trångt både på hjärnkontoret och bland mina anteckningar när allt ska kommas ihåg, så just nu jobbar jag febrilt på en praktisk lösning och bättre struktur runt fakturering, betalning och avprickning. Det finns säkerligen många snillrika lösningar på det bekymret, jag ska bara finna den som passar just oss bäst. Storleken har trots allt en viss betydelse. Det tycker lilla Lyra med när hon ska apportera den största kanindummyn och växelvis blänger mot husse och mot den tunga kaninen. ”Hallå, husse, kan man få lite support och bärhjälp” undrar hon. ”Icke sa Nicke”– säger hussen, ”det där får du allt klara av själv, jakthund som du är”. Vilket hon gör såklart, släpandes det tunga bytet hela vägen i mål i slottsherrens hand. Kanske har storleken inte så stor betydelse trots allt? 

 

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen