Note to self ännu en gång
Solen kom tillbaka till kvällen i sällskap av vinden och knotten blåste bort. Känns trevligare än regnet som med kraft strilat ner under dagen. Det var välbehövligt, nödvändigt och rätt skönt ett tag men jag ledsnar fort på regn och efter att ha torkat valp och golv i omgångar kände jag mig nöjd. Men precis som nu så kommer alltid regn efter sol det är bara en fråga om hur länge det dröjer.
Han var lite extra söt på eftermiddagen Tweed, trött och nytorkad efter utevistelsen i det regntyngda gräset ville han vila vid mina fötter men jag hade ärende till badrummet. Troget följde han efter, vinglade in i badrummet orkade fram till en av badrumsmattorna och somnade där till tvättmaskinens centrifugerande.
Han är som bäst när sover tycker jag för tillfället. Hanterbar. När han är vaken är det en himla fart och framåtanda och han visar noll hänsyn till mitt behov av att sitta ner med kontorsarbetet. Han har så mycket att stå i med allt och allra helst vill ha vara ute hela tiden. Han är en sådan där unge som hittar saker att upptäcka överallt ute och aldrig vill gå in. Han vill hoppa i vattenpölar, bygga kojor, leka tafatt, leta efter spännande svampar och kottar att tugga på, spana efter kaninerna och retas lite med hönorna. Det är så kul när de flaxar runt. Fast mer än så blir det inte för han har en väldig respekt för dem, kanske har någon av hönorna eller en av tupparna pickat på honom när han varit alltför närgången för han passar sig verkligen. Håller behörigt avstånd och retas bara lagom mycket med dem. Förståndigt.
Bäst när han sover som sagt. Som nu så jag får lite andrum.
Dagen idag började med en träningsrunda med hundarna före regnet. Tre gummibollsmarkeringar var i det höga gräset(hade koll på att inga kid låg i gräset), sedan två för säsongen nya vattenlinjer nere i dammen. (inga häckande fåglar är). Båda hundarna imponerade genom att ta igången exakt och simma rakt på målet. Pal valde fel väg hem på den andra linjen och jag var lite för sen i agerandet så det blev till att ta köra samma linje en gång till efter att vi pratat ihop oss lite och med bättre skärpa hos mig själv och se då gick det utmärkt. Note to self att en apporteringsuppgift aldrig är klar förrän hunden är tillbaka tätt intill och apporten är i handen. Så onödigt av mig att slarva bort det på det viset. Men utmärkt andra gången i alla fall. Efter det blev det två minneslinjer i blötmossen med, två linjer vi aldrig gjort förut från andra sidan. Besta tappade bort sig på en av dem, blev låst så som hon kan bli ibland och jag hade inget annat att göra än att ta hem henne. Skickade Pal istället, han fixade linjen fint och tydligen förstod han att Besta inte skött sig tillräckligt bra för att få sin boll för han tog båda bollarna med tillbaka. Till hans försvar bör jag nämna att bollarna låg väldigt nära varandra. Jag tar det inte så allvarligt när det sker men för säkerhets skull repeterade vi med en inte byta övning efteråt och då var han ett a-barn igen. Vattenkammad och exemplarisk. Gulle. Besta fick ta sin andra linje sedan och den gjorde hon fint. Allt går bra med henne så länge det inte kör ihop sig. Ha ha.
Det som är extra kul med att köra dem i blötmssen är alla terrängskiften. Eftersom det är en gammal torvmosse där det brutits torv förr om åren är de gott om torra banker med vattengravar emellan i kombination med riktigt blöt mark så det blir utmanade att ta sig fram rakt där.
Bästa sättet att starta en dag så som jag gjorde idag. Och väldigt många andra dagar faktiskt. Det är ett av målen som ingått i min ”life design” och det egna företagandet. Nöjd med att ha tagit mig hit. Väldigt vältajmad var morgonen med för efter träningspasset och promenad med slottsherrens hundar kom regnet exakt i samma stund som jag och hundarna kom tillbaka in på gårdsplanen. Ibland har man tur.
