Plus och minus och tvärsom
En plusgrad hela dagen. Mer än så blev det inte men det är åtminstone på rätt sida nollan. Kväll nu och jag är trött på ett sådant där gott sätt som man bara kan vara efter en dags jobb. Trött och tillfreds. Två kurser idag, en för unga hundar och en grupp som tränar för elitklass start och båda gick att genomföra som planerat. Tack för det vädret. Det är s kul att vara igång, det är ett steg närmare våren och ett steg bort från rastlösheten som till sist börjat smyga sig på.
Jag dricker te nu, fyller muggen med den hett vatten över bladen i tesilen, efter några minuter är teet precis perfekt, i stunden direkt efter det lite för heta innan det går mot ljummet. Då när det är precis lagom. Fantastiskt. Underbart är dock kort och det samma gäller lagom och te. Ögonblicket är fort förbi så det gäller att inte missa den stunden. Som vanligt är det chokladte nu på kvällen, det svarta med skal från kakaobönor. Rent, utan smaksättning av ”cream” eller ”irish” eller något annat. När jag kom in på sena eftermiddagen frack jag det andra favorit teet, det där som jag benämnde som ”vanligt svart från kina” för ett tag sedan. Det var fel, teet är inte svart någonstans, det är ett grönt te av blad från orkidé. Inte konstigt jag tycket det var gott. Blommiga teer är min grej. Det är är lika perfekt som chokladteet på det sättet att det är ”rent” och helt utan smaksättning. Naturligt gott så att säga. Jag fattar inte hur jag kunde ta det för svart. Men lite misstänksam var jag i alla fall för jag tyckt det var konstigt att det var så stora blad. Att det var från en orkidé hade jag aldrig kommit på själv, jag tog en bild på de tre kinesiska tecknen på burkens lock och skickade till Kina för översättning. Därför vet jag.
Det är plus och minus och minus och plus med det mesta. Inte bara temperaturen. Jag har tänkt på det när jag tränat mina hundar de senaste, hur deras styrkor och svagheter är fördelade och hur jag verkligen försöker ta till vara och samla på deras plussidor. Men ibland är det lite svårt och lite för lätt att styra över på minussidan och låta svagheterna få (för) stort utrymme. Lite särskilt har jag tänkt på Besta det senaste. Jag tycker hon gått bakåt i träningen. Jag vet i och för sig sedan tidigare att hennes bästa sida är på jakterna och att hennes styrkor verkligen kommer till sin rätt där. Efter drygt tre år tillsammans vet jag att vi alltid har en svacka på vårkanten och att hösten med jaktsäsongen är vår bästa tid. Jag funderar på om jag tycker det blivit mer påtagligt allteftersom Pals utvecklas allt mer i träningen. Om det inte är så att Besta går bakåt men att skillnaden dem emellan blir allt tydligare i takt med Pal lärt sig mer. För det är galet stor skillnad emellan dem, deras gener, personligheter och deras förutsättningar är helt olika. Jag behöver undvika att jämföra och värdera.
