Soft & Strong
Det står så på förpackningen med toapapper. Soft & strong. Vem vill inte vara det tänker jag. Mjuk och stark som ett toapapper. Jag vill vara mjuk och stark i kroppen, mjuk och starkt i sinnet och jag vill föda upp hundar som är mjuka och starka. Som toapapper. Kennel Soft & Strong hade det kunnat bli om det inte Kopparhult redan funnits.
Måndagen har gått i högt tempo i det varierande höstvädret bland hundar och förare i olika åldrar och jag har gillat allt utom huvudvärken som slog till på sena eftermiddagen. Jag tycker det är skönt att det är svalare nu, jag får ta regnet på köpet och gör det gärna för jag tycker det är behaglihgt att kunna jobba utan att vara så där förfärligt varm som jag var de sista varma dagarna innan vädret slog om. Det känns okej med höst nu, jag kan ta kyligare dagar och ostadigare väder. Nu har jag dessutom en ny uppsjö med regnkläder att byta med för jag har köpt på mig lite fler det senaste. Jobbar man ute mest hela tiden är det en nödvändighet med bra kläder som håller en torr och varm och dessutom behövs flera regnställ att byta emellan under dagarna när vädret bråkar som mest. Jag varierar emellan regnkläder av galontyp och smidigare regnställ av tunnare material och lite snyggare men betydligt dyrare jaktkläder. Inget av det är hundraprocentigt när skyfallen kommer men de kompletterar varandra bra. Rätt ofta kör jag ett tunnare regnställ med galonjacka ovanpå. Det är bästa sättet att hålla sig torr och varm. Överdragsbyxor och regnställ slits hårt här, jag använder den ett oändligt antal timmar varje år så livslängden blir inte jättelång. Byxorna brukar ge sig först. De är förbrukningsvara här tyvärr och går åt några par varje år. Mina favoriter i vardagspromenderna regniga dagar är ett par supertunna regnbyxor tillverkade för cyklister. Oerhört smidiga och bekväma att ta( och ha) på med bra rörlighet och hållbarhet. Ett par nya har införskaffats eftersom de gamla inte höll ihop från knäna och ner längre. Höll tätt mot regn där de inte var trasiga gjorde de däremot fortfarande. Bäst kvalitet hittills tror jag, och då var det ändå ingen goretex eller något annat supermaterial i dem. Man skulle kunna säga att de byxorna också passar i begreppet soft & strong.
Pal, som för övrigt också är soft and strong, fick lite repetitionsträning av höger, vänster och ut tillsammans med Besta härom dagen. Egentligen tänkte jag att sådan typ av träning skulle göra en paus nu medan jaktsäsongen är som intensivast men jag tänkte om och fann det bra att repetera grunder i mellandagarna. De dagarna då hundarna inte vilar vill säga. Grundträningen av dirigheringstecken är lite av ett jobb som aldrig blir helt klart tänker jag. Själva grunden blir väl färdig i och för sig men sedan behöver det byggas vidare och repeteras och ibland renoveras lite efter att det raserats när man klivit på några steg för fort framåt. Vilket händer emellanåt hur förståndig man än försöker vara. Då kan man behöva backa hem igen, slipa till grunden och plocka tillbaka. Jag brukar gör det busenklet då, så lätt så det nästan inte kan gå fel. Tillbaka till de allra först grundövningarna med sittande hund i mitten och skickar växelvis på höger, vänster och ut. Ordentligt avstånd från hunden till apporterna så det verkligen blir “upp med nos, huvud och blick och spring” i tecknets riktning och varierande avstånd mellan mig och hunden. Ett tiotal repetitioner per hund och sedan vila. Den viktiga ostörda vilan. För mina hundar oftast i hundrummet eller hallen under trappan. I bilen om vi är iväg. Trygga platser där de vilar ostört och inte känner behov av att resa sig och följa efter när jag rör på mig i huset eller går fram och tillbaka genom ytterdörren i olika ärenden. Det gör gott för hundarna med den vilan, gott för inlärningen och är avkopplande för både mig och dem.
“A dog that gets deep rest in a calm environment consolidates memories overnight, while constant chaos keeps the amygdala (fear center) firing like an alarm bell.“- Canine Decoded
