Sol i hjärta, sol i sinne
En liten mus har tagit sig in i ”gamla” butiken, rummet intill hundrummet som jag har som kontor och teorilokal på kurserna. Några smårlortar och ett litet runt hål i botten av säcken med hundfoder som stod där avslöjade den. I övrigt har den varken synts eller hörts till och jag fattar inte riktigt hur den lyckats ta sig levande förbi alla hundarna. För den måste kommit in den vägen, förbi hundrummen. Det är inget ovanligt med möss hos oss, de brukar flytta in några varje höst, försöka flytta in med jämna mellanrum medan vi står emot. Men sedan den hemliga kattfamiljen började hålla till här har det inte varit så många av dem, nästan inga alls tills för ett par veckor sedan och jag tror mig veta varför. Varför de flyttade i just nu. Det har regnat massor, står vatten överallt i marken och det är då de brukar byta bostad, när bohålorna svämmar över och matförråden dränks. En mindre naturkatastrof för dem och jag förstår dem men jag är inte tillräckligt förstående för att vilja ha dem inneboende. Fällor har gillrats på övervåningen, några möss är redan infångade och andra står på tur. Och så den där lilla som tagit sig förbi hundarna då, den är kvar men jag har gillrat en fälla till den med och väntar bara på att höra klicket när den slår igen.
Sol idag! Så oväntat och så härligt med klarblå himmel till plusgraderna. Givetvis valde jag en plats i solen åt oss på dagens privatlektioner, svältfödda som vi är ljus och solvärme. Särskilt mycket värmer den väl inte den här tiden på året i och för sig men den värmer sinnet ordentligt. Fördelen med en längre period av gråväder, dis och regn är att få bli så där nästan onödigt glad när solen väl dyker upp. Just idag var jag alltså extra glad över mitt utomhusjobb, över möjligheten att dela det med solen och trevliga hundekipage i plusgrader. Annars inger vädret inte särskilt mycket julstämning så här en vecka före jul men det är förbaskat skönt med mildväder det måste jag säga. Just nu överväger det tycker jag, men man kanske kan få önska tio centimeter snö och fem minus till julhelgen?
Jag hade tänkt klippa Lyra lite ikväll, frisera, men just nu känns det inte som jag orkar ta tag i projektet. Hon har gräsigt mycket päls nu, för att vara en cocker för jakt. Hon jagar väl inte så mycket för all del men pälsen är i vägen i alla fall. Det fastnar kvistar, tistlar och grus från vår nygrusade väg i den och hon ser ut att ha en övervikt på ett par kilo med den yviga pälsen som står åt alla håll. Kanske borde hon få behålla kalufsen, den kan ju komma till pass om det blir en ordentligt kall vinter tänker jag men i det milda leriga som råder nu är den rätt kass. Den är rätt kass i snö med faktiskt, för då fastnar snön i klumpar och hela Lyra blir till en snöboll. Så jag klipper ner henne, det är så det får bli. Även om det inte sker just ikväll.
Jag dricker te igen, kvällens kopp. Jag har försökt hålla igen lite på tedrickandet idag för det har blivit så mycket den här veckan hittills att jag behövt gå på toaletten på natten. Det har aldrig hänt vid normal tekonsumtion men nu så. Det är en massa örter och kryddor i julteerna med så vem vet, kanske de är vätskedrivande med? Jag får sansa mig lite, nöja mig en kopp på kvällen och inte ta största modellen av temugg. Kvällens te är Nå’t gott från lyxkalendern, en fyllig kombination av svart, grönt och rött te med bland annat ingefära och vanilj. Trevligt, milt och mjukt. En fyra i betyg. Det är lite pinsamt men just nu minns jag inte vad morgonens te var för något. Jag tänkte fläder men det var ju igår så det var det givetvis inte idag. Jag får återkomma när minnet klarnat.
Det gjorde det nu! Klarnade. Tomtens blandning hette teet i morse, ett svart te med julkryddor och som ni förstått vid det här laget är chaite inte mitt favorit te så Tomtens blandning föll lite på det, på att jag druckit lite för många chaiteer i december. Egentligen var det riktigt gott och jag hade garanterat uppskattat det mer om jag inte druckit så många av liknande sort det senaste. En trea i betyg. Lite snålt och missvisande kanske men det är så det får bli.
