Varsamt och insiktsfullt

Det sker något i övergången mellan januari och februari, den bleka solen lyser fram i ståk genom molnen och smpfåglaran hörs försikigt kvittra från den nakna grenarna. Det är tupparna som gal mer intesnivt. Det är de ttorra dammiga vägaran med och skarsnön i kanterna. Det är dagar som minut för minut blir allt längre och ljusare. Det är på gång nu. Och det är undebart.

Kanske köper jag några fröpåsar i helgen, ställer mig vd en vällfylld butikshylla men förpåsar vars bilder lovar mer än vad de någonsin lever upp till. Ställer mig där och tittar, drömmer och begrundar och så slutar det förmdodligen rätt som vanligt med någon plocksallad och eventuellt sockermajs en dyr med några få fröer av körsbärstomater. Jag är lite sugen på fönstergurka med. Vanliga gula ärter att dra fram ärtskott ur också men det köper man bäst i en vanlig matbutik. Definitivt billigast i alla fall. En hel förpackning med tustentals ärtor för nästan ingenting.

Tränings inspirationen spirar likt nygrodda ärtskott med. Allt vill jag göra. Hålla kurs, gå på kurs, träna med vänner, och starta på prov. Så bekant den här känslan är från varje års början, från övergången mellan januari och februari, känslan av liv som återvänder. Fast det har inte varit borta egentligen, bara hållit sig i en nödvändig och behaglig vinterdvala. Jag har sett grävlingspår på flera ställen så det är fler som är på väg att vakna till. Det måste finnas en tydlig avsikt i att ljuset återvänder i lugn och fin takt, några minuter i taget. Man behöver väckas så här lagom tänker jag, med svagt fågelkvitter och blek sol och någar fler ljusa minyter för varje dag.

Som när en ung hunds tränings startas upp. Ett försiktigt uppvaknande, ett litet steg i taget, en introduktion i träningsvärlden ett steg i taget med chans att få väckas lite långsamt och hinna vänja in sig. Jag skickar med en önskan om det, om den försiktigheten och varsamheten med den unga hundarna till alla er med valp eller unghund som ska ut och pröva vingarna i vår. Om den viktiga aspekten av tid och mognad. Det så lätt att skynda nu på våren, skynda mer än vanligt därför att man precis om jag sitter hemma på kammaren och längtar hett efter allt det roliga som ska komma. Försök planera schemat med eftertanke och omsorg om den unga hunden och er framtid. Nya upplevelser, platser och miljöer kostar för en som är ny på jobbet. Intryck behöver sorters och bearbetas och vilan efteråt bli avgörande i sammanhanget. En dag i ett nytt sammanhang för en som är ny kräver två dagars vila i van miljö efteråt. Minst. Värt att tänka på när man bokar in den unga hunden på kurser och andra trevligheter under våren. Glöm alltså inte att boka in dagar för vila och återhämtning mellan roligheterna och glöm inte att långsamt också leder framåt. I allra högsta grad när det gäller unga hundar faktiskt.

För tillfället håller jag själv på att långsamt väcka den hör dagen. Te i muggen, värme från kaminen till en rofylld röst från radion. Om en stund ökar tempot, ljuset kommer och dagen kurstillfälle väntar. Lilla Till skäller i hundgården och påskyndar mitt vaknande, jag undrar varför de leker så intensivt den här tidiga morgonen. Jag blir lite lätt irriterad på skällandet och går för att säga till dem att lugna sig när det slår mig. Hon skäller ju när hon inte kommer in. Mycket riktigt sitter en fäll fastkilad i hundluckan och den halvan av flocken som är morgonpigga står utanför luckan och väntar. Lilla Till är smart och jag är så trög. Särskilt å morgonen. Att jag aldrig lär mig. Jag drar undan fällen. Luckan slår upp och in dräller glada hundar med viftande svansar och undrar om det blir frukost nu.

Ps Det ett par nya vattenkurser till sommaren upplagda på kurssidan Ds