Where There Is a Will, There’s a Way
Så var det slut med vinter för ett par dagar. Plusgrader i luften och halt på marken just nu. Det är slut på flera av hösten kurser med. I vanlig ordning hänger jag inte med. Jag som tycker terminen precis börjat inser att novemberlovet redan har passerat med några veckor och att veckorna innan jul blivit allt färre. Flera av grupperna har haft sina sista träffar den här veckan och några andra har det i veckan som kommer och jag har varit i sort sett ovetande om det till en av deltagarna i början av veckan påpekade att vi inte ses förrän till våren. En miss i min planering att ha missat det för jag hade en plan om att ha en fikastund med hembakat som avslut på varje kurs sista tillfälle och tyvärr har jag redan lyckats med konststycket att missa två. Riktigt dåligt tycker jag och tänker klaga på chefen, schemaläggaren och sekreteraren för dålig förberedelse och otydlig information. Dessvärre sitter jag själv på alla de tre stolarna så klagomålet slår direkt tillbaka till mig själv. Inga bortförklaringar eller ursäkter har jag att komma med heller, åtminstone inga godtagbara. Slarv bara, inget annat.
Fast lite, lite grand skyller jag på utbildningen jag gått i höst, på att den upptagit en del av mitt fokus och min tid och att slutprovet jag gjorde igår hängt lite över mig den senaste veckan. Det har varit mycket av hippocampus, amygdala, neurotransmittors, positive reinforcment, neuroner, brainstem, the behavioral science shift, epigenetics, olfaction , cerebellum, limbic system, endocrinoligy, negative prodector errors och umwelt. Bland annat. Timmar har ägnats åt det, med stort intresse och helt självvalt ska sägas och nu är det klart och genomfört. Så klara sådana här saker som utbildningar nu blir tänker jag, för det är mer av en vidare utveckling och ett ständigt pågående projekt. Kursen är slut och genomförd hur som helst och provet godkänt i alla fall, så själva den delen är avklarad. Jag hade gärna fortsatt med en kurs till direkt faktiskt, när jag har ångan uppe och studietekniken vaknat till men förnuftet säger att det är bra med en längre paus innan jag matar in mer ny information. Utbildningen har gått fort och det har varit intensiva veckor och jag vet att jag har mycket kvar att hämta bara genom att fortsätta med självstudier av materialet några vändor till. Lyssna igenom föreläsningarna och snappa upp sådant jag missat för det har jag garanterat gjort, om inte annat för att jag vissa stunder inte riktigt hängt med i termerna och språket. Det hade nog varit tillräckligt svårt att hänga med på svenska för mig känner jag men nu var inte det ett valbart alternativ.
Eftersom jag mer eller mindre tvingade mig själv in i engelskan genom den här kursen öppnades en del nya vägar och möjligheter framöver. Jag tog mig över tröskeln som tidigare känts rätt hög för mig, den att kunna läsa, skriva och konversera på engelska hela vägen så att säga. För många andra är det säkert vardagsmat men inte för mig. Men med vetskapen om att jag tagit mig över tröskeln, jag kravlade inte ens, jag klev över den, kan jag just nu utan vidare tänka mig att delta i fler utbildningar och kurser på engelska. Det finns en uppsjö med intressanta grejer och ett mycket större utbud när engelska är ett alternativ så nu har jag en del att välja och vraka emellan. När och om det blir aktuellt. Först ska jag marinera den här ett tag. Och kanske vila lite.
