Det finns en viktig skillnad

Gårdagen stundtals hårda men milda vindar friskade upp en del tycker jag. Det blir liksom mer liv när det blåser och inte den där nästan skrämmande tystnaden som stilla mörka novemberdagar för med sig. Korparna verkade gilla blåsten med och cirklade kraxande runt i grupper ovanför oss på fälten. Troligen hade de siktat in sig på resterna efter något jaktbyte för de var många som samlats och de verkade på gå någon sorts uppgörelse mellan dem uppe i luften. Idag har det blåst mindre men det istället betydligt mer moln än gårdagen när jag tog den svarta unghunden med ut på fälten för att bygga några linjer. Just att bygga linjerna var avsikten med dagens träning och så blev det med. Ordentligt med tid för grundträning finns inte riktigt under jaktsäsongen och det är väl så det får och ska vara tänker jag, men nu när jakterna lugnat sig något till antal ser jag verkligen fram emot att få starta upp den träningen igen. Så idag blev det grundträning och bygga linjer. Jag har gått och funderat på de där linjerna i några dagar. Sedan en elitträning i veckan då deltagarna fick samma linjer fast som dolda dirigeringar. Sedan dess har jag väntat på en ledig stund för att bygga dem med unghunden och idag fanns tiden. Tre linjer på ett av fälten med olika slut och två inne i skogsterräng. Alla med varierande svårighetsgrad där jag valde att bygga upp dem med lite olika tillvägagångssätt. Unghunden var med på noterna, hon är allt som oftast det numera och jag förundras fortfarande lite över hennes utveckling de senaste månaderna, men framförallt gläds jag över den. Över att se hennes kraft när hon trycker iväg över fälten och styrkan i hennes självförtroende. Nu byggde jag som sagt linjerna idag, enligt en genomtänkt plan, så någon anledning till tveksamheter eller sviktande självförtroende fanns egentligen inte och det var precis just det jag ville få ut av dagens träningspass. Träna istället för att testa. Det finns en viktig skillnad i det.

Efter det gick Mer och för att plocka svamp och softa i skogen. Särskilt mycket svamp hittade vi inte men vi samlade i alla fall in en liten påse med vad jag tror blir säsongens sista gula kantareller. Jag har nog trott det flera gånger tidigare i höst men den här gången är jag nästan säker eftersom ett väderomslag är på väg och kantarellerna troligen lär frysa bort. Vi hade en skön tur i skogen den bruna och jag. Båda två mindfull på varsitt håll. Fast för egen del så var jag kanske så långt i från mindfull det går att vara för jag dagdrömde om både det ena och andra. Om kommande vårs kurssäsong, om skytte och eventuella framtida valpar. Jag drömde om en ny söt liten spaniel som kommer att vara sådär bedårande kontaktsökande och gå från klarhet till klarhet och jaga som en gud utan att var olydig. Högst på pallen kommer vi att stå med. I drömmen i alla fall. Att dagdrömma är väl egentligen raka motsatsen till att vara mindfull förmodar jag, men det är avkopplande ändå tycker jag. Och att drömma lite kostar ingenting. Ingenting alls faktiskt. 

Pin It on Pinterest

Scroll to Top