Katarina: 072-314 04 50, Thomas: 070-577 54 68 kurser@kopparhult.se

Jag snubblar över orden när jag försöker förklara vad jag tycker om övningar och upplägg. Inte för att jag luktat på korken till midsommarsnapsen utan för att jag blir så exalterad och har så mycket jag vill förmedla och förklara på en och samma gång. Det blir sällan vettigt. Jag får dra ner på tempot och ordflödet. Slottsherren lyssnar tålmodigt i alla fall. Det är tacksamt att ha en likasinnad i hushållet, en som har samma intresse och förståelse, som förstår vad jag menar och vad jag tycker utan att jag behöver förklara och försvara en extra gång. Kärlek! Vi har haft en fin träning idag, hundarna går från klarhet till klarhet, eller så är det vi som gör det. Vi som blir tydligare på att förklara för hundarna hur vi vill ha det och vad vi önskar att de ska utföra. Inspirerade av de senaste dagarnas träning är motivationen som oftast på topp. 

På grund av ledsamma omständigheter är en av de tikar jag tidigare sålt hemma hos oss igen sedan några dagar. Det känns bra att ha henne här och något märkligt hände med mina känslor. Hon förkroppsligade plötsligt alla mina tidigare hundar som varit tikar i ett, det var som om de återuppstod allihop och var mig nära. Känslorna blev starka och omedelbara och tårarna brände bakom ögonlocken. Varför vet jag inte riktigt men kanske handlar det om drömmar och förhoppningar som grusat och aldrig blivit av, om livet och åren som går. Jag förbannar min känslor lite och tänker att livet skulle vara så mycket lättare om man vore lite tuffare, lite hårdare. Just nu vill jag inte släppa taget även om jag vet att detta bara är en högst tillfällig lösning. Kärleken igen skulle jag vilja säga, kärleken till alla de fyrbenta som berikat mitt liv så oändligt. Hundarna är med och grillar nu på midsommaraftonskväll. Blöta tassar springer fram och tillbaka över de faktiskt nyskurade golven, in och ut och in igen och jag tänker att det gör faktiskt ingenting alls. Blöta spårstämplar på trägolv visar att vi lever och trivs de dagar vi har tillsammans och vad ska jag egentligen med ett nyskurat golv till? Vår äldsta hunds, Larssons, dagar är räknade nu och det gör mig så ont. Mitt i denna vackra midsommargrönska skaver det rejält och Eldkvarns “Fulla för kärlekens skull” förstärker känslan av att livet inte är oändligt och att så mycket kärlek går förlorad på ett eller annat sätt. Ska vi verkligen skaffa någon mer hund i framtiden frågar jag slottsherren samtidigt som jag redan vet svaret. Det ska vi såklart. Detta är livets gång och ett liv utan de fyrbenta skulle vara så oändligt innehållslöst och tråkigt. Så vi kommer att gör om det igen, så många gånger, skaffa en ny valp, älska, hoppas och drömma och tvingas till ledsamma beslut. För det är så livet går vidare.

Pin It on Pinterest