Många bäckar små

Utrustad med allt lugn jag kunde uppbåda lotsade jag den ystra cockern genom dagens träningspass. Eller var det hon som lotsade mig? Om det tvistar det lärde. Rolig är hon i alla fall och nyttig för min koncentrationsträning. Med henne går det inte att ha tankarna på annat håll och vara ofokuserad. Det straffar sig direkt. När jag jobbade med henne idag tillsammans med de andra cockrarna kom jag att tänka på arbetsmaskinen Flow. Fina Flow som flyttade till Norge och ett arbete som passade bättre för henne än det jag kunde erbjuda. Det var många dagars vånda innan jag kom fram till beslutet att låta henne flytta men det var tveklöst rätt. Alla dagar i veckan. Nu när Rota “hettat” till tycker jag stundtals att hon kan vara lite mycket att ha styr på men jämförelsevis med Flow är det ändå en milsvid skillnad. Flow var, och är, verkligen “one of a kind”. Hennes livsglädje och partyinställning till livet är exceptionell. En riktigt härlig galenpanna. Alla cockrar lutar nog åt det hållet men somliga lite mer än andra. Lagom är som bekant bäst enligt en ganska enig expertis. Men jag undrar om någon hade ordet lagom för ögonen när avelsarbete påbörjades för att få fram en hårt jagande spaniel. Fast det finns väl olika grader av lagom förmodar jag. Och lagom måste väl mätas i förhållande till något för att betyda något? De tre cockrarna vi har nu är hur som helst rätt lagom för oss och för markerna där vi jagar. Förmodligen är de för mycket och för energiska för någon och inte tillräckligt hårt gående för någon annan. Variationen tycks stor inom gruppen av jaktspaniels och det är nog bra tänker jag, så allas lagom kan tillgodoses. 

Även den svarta unghunden var på hugget idag. Inga spår från gårdagens märkliga känslighet med att ta dummyn i munnen syntes till. Hon jobbade frejdligt och intresserat. Först blev det lite uppvärmning med några korta markeringar och sedan byggde vi en närsöksövning med dummy “nerstoppad” i gräset i tre steg. Först startade vi söksignalen från stillastående och efter det skickade jag henne tillbaka in i området från olika avstånd. Sedan gjorde vi ett nytt område på en annan plats och repeterade. Sedan fick det vara nog för man ska ju sluta medan man är på topp heter det. Vad det gäller inomhusträningen i mörkret har vi nu kommit till steg tre. Nu vet hon att hålla dummyn fint och bära den innan hon får sätta sig framför mig och lämna av på “tack” när jag tar dummyn med både händerna. Nästa steg, det vi påbörjar nu, är att jag byter ut dummyn mot en tennisboll eller en riktigt liten dummy eller vad helst annat jag finner lämpligt. Även bollen och den minsta dummyn ska hållas lugn och stilla och lämnas av med prydlighet. Det är målet. I morgon påbörjar vi den resan.

Lakrits på väg hem  från ett av dagens närsöksområden.

De vuxna hundarna fick också jobba med att söka små nedstoppade apporter i begränsat område. Fast klurigare terräng och ospårade linjer. Koncentration, koncentration och åter koncentration, hos både mig och dem. Bra och nyttigt! Det blev bara ett par övningar till dem var idag, men ett par övningar är definitivt bättre inga övningar alls. Och många bäckar små som man säger.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest

Scroll to Top