Så många rätt som möjligt

Ännu en vecka läggs till handlingarna. En bra sådan tänker jag. Som de allra flesta andra veckorna har den gått i positiv anda. Och valpens mage är bra. Vi sover om nätterna igen och vaknar utvilade. Någorlunda i alla fall. Det finns säkert lite smolk i bägaren med om jag skulle leta lite. Men det avstår jag ifrån. 

Jenni och Heather har presterat igen. På sin andra start i elitklass på b-prov tog de sitt andra första pris. Hurra! Ekipaget har verkligen blivit något att räkna med och under de sista årets starter har det plockat första pris efter första pris. Vi lyfter på hatten och bugar. Det har gått lysande bra för många andra med, vänner, träningskompisar och kursdeltagare har startat på prov med utmärkta resultat. Det är allt alldeles extra roligt när det går bra och vi gläds med allas framgångar. Jag som egentligen har bestämt mig för att vara nöjd med provstarter för i år då kalendern är fulltecknad blev själv väldigt sugen på en start till. Kanske anmäla fröken Vi till ett prov till innan säsongen är över? Men det verkar vara ogenomförbart för de prov som återstår att anmäla till krockar oavkortat med våra fältfågeljakter. Som alltid så är det omöjligt att både ha kakan och äta den så jag får vika mig och ladda om för nästa provsäsong. 

Jennie & Heather 1 pris ekl b-prov

Tränar gör vi oavsett det ska blev en start eller inte. idag tig jag båda tjejerna ut på ett av de största fälten där vi gick ett varv runt och placerade ut sex områden som vi sedan jobbade n från annan vinkel på rejäla avstånd. Det blev varmt i septembersolen trots att jag bara hade en tunn tröja och väst och hundarnas tungor blev långa. Fröken Vi skötte det utmärkt. Tog linjerna fint och var lyhörd på pipan när jag använd den. Med den svarta unghunden kan jag nog inte förklara träningspasset på annat sätt än att det var annorlunda och lite märkligt. Men väldigt intressant. Unghunden har ju varit med på några jakter nu, fått sitt vid sidan men också fått arbeta en del. Med avsikt har jag släppt lite på lydnaden och låtit henne ta för sig för att jag tänkt att det skulle göra henne gott. Vid dagens pass fick jag nog bevis för att jakterna gjort just det bara på de tillfällen hon hittills hunnit vara med. Hon gick som tåget över fältet idag, fast möjligen inte alltid däråt jag tyckte jag pekade. Självförtroendet var det inget fel på och inte förtroendet i skicket heller. Hon verkade däremot helt övertygad om att något fanns att hämta långt därute oavsett om hon hade en minnesbild av ett område eller inte bara jag pekade och skickade iväg henne. Stark som sagt. Och frimodig. På det hela taget väldigt bra för det har varit dit jag vill hon skulle komma, men allt har som bekant baksidor och de lyser igenom lite redan nu. Bland annat så var koncentrationen i letandet vid varje mål inte riktigt där den skulle vara. Det händer ju att det lönar sig att springa tyckte unghunden och det har hon till viss del haft helt rätt i det sista. Det blir plus på ett ställe och minus på ett annat precis som det brukar i träningen. Nu ska jag samla ihop de olika delarna och jobba på dem i tur och ordning igen. En sak i taget. Mata med ett enda alternativ. Rätt alternativ. Så att unghunden får så många rätt som möjligt i det beteendet jag vill forma. Och så ska vi jaga lite mer förstås, för självförtroende och(kontrollerad) jaktlig erfarenhet kan man väl aldrig få för mycket av?

3 reaktioner på ”Så många rätt som möjligt”

  1. Hej dig Jennie o Heather, så härligt ni format er framtid ihop. Det kommer bli många fina upplevelser
    Lena m flock

  2. Och heja dig Katarina o Min, som är på samma goda men lite längre väg……..
    Lena m flock

Kommentarer är stängda.

Pin It on Pinterest

Scroll to Top