Katarina: 072-314 04 50, Thomas: 070-577 54 68 kurser@kopparhult.se

Ett närsök i det rufsiga gräset efter nio gula tennisbollar som istället resulterade i hela tolv bollar värmer ett retrieverägarhjärta lite extra. Att se den gula labradoren snärja runt med låg näsa och svans som trumvirvel i det torra gräset känns oslagbart fint. Vi har kämpat för detta, och kämpar fortsatt. Den gula har extremt snabba ben som han gärna använder om snabbt resultat i letandet uteblir. Nu kör vi lite kampanj på närsök med låg näsa och fart för att han behöver det och eftersom den träningen ligger i linje med vad man kan tänka sig att träna när hunden egentligen är fortsatt halvt sjukskriven. Något måste vi ändå hitta på annars klättrar vi på väggarna tillsammans jag och den gule och då passar närsök i låg fart bra.

Jag är glad över de tolv tennisbollarna Bäst hittade i gräset men förfasas lite över mitt bristande ordningssinne. Visst var det rimligt att jag hade glömt någon boll i gräset sedan tidigare eller räknat fel vid något tillfälle men hela tre bollar? Kan hända finns det ännu fler som den gule inte hann hitta innan jag tyckte att han hade sökt klart. Dessutom hade Mer och Rota hittat varsin boll i samma område tidigare under dagen. Min matematik måste vara katastrofal. På dagens träning hittade förövrigt en av kursdeltagarna en extra dummy också, en som jag förvisso saknat men inte hade en aning om att den kunde finnas där den fanns. Med tre extra tennisbollar och en dummy gick vi på plus idag, det känns bra att det kan bli åt det hållet någon gång tänker jag.

Idag är det födelsedag på slottet, min födelsedag, det var det för övrigt igår också men då var det slottsherrens dag. Vi äter tårta och byter presenter och tycker det är ganska trevligt att fira födelsedag i det lilla. Jag fick en personlig almanacka bland annat och drömmen om ett bättre ordningssinne och mer kontroll kom över mig direkt. Kanske är det nu det sker? Redan idag har jag börjat fylla almanackan med vårens kurs och träningsuppdrag, förhoppningen är att förbereda i god tid. Almanackan är stor och har gott om plats både för bokningar och anteckningar. Det finns små söta klistermärken till den med, smileygubbar, banners och pratbubblor. Jag tycker om klistermärken och tycker att trenden som är nu där även vuxna får klistra små söta dekaler i almanackor är mycket trevlig. Jag funderar över om jag ska använda de minsta smileysarna som en utvärdering. Om jag ska klistra in dem efter egna träningspass med hundarna som en liten hänvisning av min känsla efter träningen när jag ser tilbaka. Glad, nöjd, sur eller förtvivlad kanske. Fast först får jag nog skicka efter ett extra ark med glada smileys för det kommer garanterat att gå åt flest av dem. Jag är säker på att jag är nöjd betydligt fler gånger än jag är missnöjd med träningspassen men på det tillhörande arket är det konstigt nog lika många glada som sura ”gubbar”. Tillverkaren har kanske tänkt på jämlikhet eller så är hen möjligen väldigt väl balanserad i sitt känsloliv.

Det är kul att fylla i en ny almanacka. Jag älskar de stora tomma bladen och all tid jag har att råda över. Jag planerar och fyller i och lämnar luckor för ledig tid som jag troligen snart har fyllt med något i alla fall. Det viktiga är ändå känslan av att bestämma själv, att jag kan råda över min egen tid. Att jag slipper stress och galet högt tempo. Det gäller att hoppa av ekorrhjulet i tid men se till att hålla ekorren fortsatt levande. I lugnare tempo.

Pin It on Pinterest