Katarina: 072-314 04 50, Thomas: 070-577 54 68 kurser@kopparhult.se

Sol, vindstilla och unghundskurs på eftermiddagen var precis vad jag behövde idag. Tranor och tussilago gjorde oss sällskap och det känns underbart att veta att det är vårdagjämning på fredag.

Lyra knorrar på andra sidan grinden. Hon tycker jag förbisett hennes rättigheter när jag låter henne ligga kvar på tork tillsammans med övriga flocken i hundhallen intill köket. Det som mycket annat är tydligen under hennes värdighet. Jag vet inte om vi någonsin haft någon hund med starkare personlighet än Lyra. I alla fall inte någon som så tydligt demonstrerat sin personlighet. Jag vet heller ingen hund som är i närheten av Lyra när det gäller att uttrycka åsikter och humör genom sitt kroppsspråk. Jag tänker att författaren och tecknaren Charles M.Schulz måste känt en hund som Lyra innan han skapade serien med Snobben. I vissa fall är Lyra och Snobben kopior av varandra även om de inte är av samma ras. Snobben är min absoluta favoritfigur alla kategorier och jag har dyrkat den underfundiga beaglen sedan jag var riktigt liten. Jag gillar Lyra skarpt med även om jag inte alltid uppskattar hennes egenheter. Som den att skälla på gäster och se till att alltid få sista ordet. Hon gör det på sitt sätt, som för att visa mig att hon minsann regerar i det här slottet. När jag säger åt henne att tystna (jag har gått från att snällt be henne vara tyst till att ge henne en klar order), slutar hon att skälla men sedan tittar mig rakt i ögonen och ger ifrån sig ett avslutande skall innan hon svassar iväg med stolt svans. Eller när jag släppt ut henne i hundgården och det regnar och jag öppnar dörren igen och hon står där med slokande öron och sänkt blick och huvud och ser så bedrövad ut att eventuella gäster tror att hon har fått stryk eller är allvarligt sjuk. Det blir inte direkt bättre när hon lyfter tassarna över tröskeln som om de hängde blytyngder i dem och demonstrativt hasar sig in för att påvisa sitt missnöje. Men om vi ska gå ut på träning eller promenad och jag tar henne hur hundgården blir det genast annorlunda. Då inleder hon med en piruett innan hon skuttar över grindens tröskel och gör ett jämfotahopp rätt upp och biter mig i byxbenet. Det brukar få fart även på mig och det är säkert hennes avsikt. Vid närmare eftertanke förmodar jag att jag hade tröttnat på Snobben emellanåt med om jag levt med honom tjugofyratimmar om dygnet. Det kan nämligen vara ganska påfrestande med starka personligheter även om man dyrkar dem.

 

Pin It on Pinterest