Var den förändring du vill se i världen – Mahatma Gandhi

Fyra dygn senare. Valpen är vild. Köksgolvet har blivit en racingbana, cockern har sökt skydd i biabädden och flisorna ryker ut pappskivan labradorvalpen fångat efter en rejäl kamp bakom den gamla skänken. Jag tittar på eländet och myser. Det är bra gry i valpen och det bådar gott. Igår hoppade hon över en grind. Tids nog ska vi bromsa upp det hela en smula, men inte än.

Jag har hängt alla regnkläder på tork efter två promenader i rejäla skurar och skriver pm och inbjudan till höstens kurser. När det var skickat och klart insåg jag att de stackars kursdeltagarna fått typ världens tråkigaste och formellaste inbjudan. Jag glömde till och med att hälsa välkommen. Så det fick ett kompletterande mail. Bemötande är så viktigt, att man känner sig sedd och välkommen så stämningen blir god och avslappnad. Beträffande mailet med informationen jag skickade kändes det nog nästan motsatt är jag rädd. Lite avskräckande med alla “tänk på” punkter och covid 19 på toppen av det. Det var absolut inte avsikten men det är mycket information som behöver fram. Fast i lite lättsammare former hade säkerligen varit trevligare.

Själva besökte vi en mycket välsorterad jaktbutik på vår tripp i Skåne i förra veckan. Gott om personal fanns det men nästa inga kunder mer än vi. Massa fint att köpa fanns det med och jag hittade två skjortor som inte gick att motstå. Personalen höll sig på avstånd så jag smög fram till kassadisken för att fråga honom som stod där försjunken i en pärm med papper om råd. Jag ställde min fråga och möttes av total ignorans. En rejält obekväm känsla kom över mig och flyttade mig tillbaka någonstans till tonårstiden. Butiksinnehavaren hade förmodligen glömt det hela tio minuter senare men jag kommer att bära med mig känslan länge. Att mötas av total ignorans när man ställer en vänlig fråga eller säger hej till någon är nog ett av de sämsta sätten att behandla sina kunder på tänker jag och kan inte låta bli att fundera över om den butiken ens kan ha återkommande kunder. Fast förmodligen är resten av personalstyrkan bra mycket trevligare så det väger upp.

“Var den förändring du vill se i världen” – sa Gandhi och jag tänker att jag för mon del ska ta honom på orden även i det lilla och försöka att verkligen tänka på bemötande och absolut inte ignorera varken människor eller hundar. För det händer faktiskt i hundträningen med. Att hundarna emellanåt blir osäkra eller tveksamma till något och stannar upp och frågar oss förare om de gör rätt. En del väljer att svara hunden med ignorans då, genom att titta bort eller ner i marken och hoppas på att hunden själv ska räkna ut om den gör rätt och sluta fråga. Andra korrigerar hunden rejält när den frågar för det anses som olydnad och trots. I båda fallen undrar jag vad som händer med relationen mellan hund och förare, vad ignoransen eller korrigeringen i den situationen egentligen leder till. Kanske kan det blir något bra av det? Det är inte omöjligt, inget är väl antingen helt rätt eller helt fel. Men för mig känns det bättre att ge hunden ett snabbt och tydligt svar på frågan och sedan tänka igenom framtida träning och lägga övningarna på en nivå som inte skapar osäkerhet och en frågande hund. Jag jobbar hellre med hundarna än mot dem. Men det är jag det. Andra gör annorlunda och trivs med det.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest

Scroll to Top