Where the magic happens

Det är under vårvintern det händer. Med gäss i luften och duvor som kuttrar. Magin när värmen från solens strålar träffar ansiktet när jag sakta vänder kroppen mot den och inser att jag kan plocka bort mössan och ta av vantarna. Lyckoruset stiger i kroppen utan någon annan märkbar anledning. Jag har inte vunnit på lotto, bokat en jordenruntresa eller köpt ett nytt hus. Lyckan infinner sig ändå, av solens närvaro och vårens återkomst. Det är samma magi varje år, samma pånyttfödelse och samma tacksamhet. Uppskattningen över det tål att upprepas om och om igen. Välkommen vår!

Magin händer också i hundträningen. I den vanliga vardagen. När unghunden plötsligt förstår vad jag menar och lyckligt ropar ”jag fattar” och vänder hundraåttiograder bakåt när jag sträcker handen uppåt i ett ”ut” kommando, när den lite äldre unghunden plötsligt visar den mentala mognad jag väntat in och håller ihop i fler uppgifter än jag förväntat mig, när den vuxna hunden klarar en riktigt svår och utmanande övning med hjälp från mig och ett fånigt leende envist klistrar sig fast i mitt ansikte samtidigt som glädjens tårar fyller ögonen. När känslan av teamwork och flow överträffar allt annat. De stunderna kommer, och de finns där bara vi ser till att vara tillräckligt närvarande för att uppleva dem. Är det då inte därför vi alla håller på? Vi som valt att umgås och träna tillsammans med djur? För de stunderna ”where the magic happens”.

Min “valp” Rota-skrota visar att hon kan var seriös emellanåt också. Även om det sitter ganska långt in. För ögonblicket ser hon ut som en riktigt byracka, typ blandning mellan afghanhund och cocker. Söt och charmig på sitt eget byrackevis är hon hur som helst.

Jag tänker också att magin uppstår på många andra ställen tillsammans med hundar, bland annat hos möten mellan gamla människor på hemmet som får träffa vårdhundar och vid barns möten med skolhundar som sporrar till läsning och kanske kan vara den där saknade kompisen. Flow jobbar med det nu, med skolbarnen i Norge och jag blir så glad över mitt beslut att låta henne flytta till Sigrid-Marie och för insatsen Flow gör tillsammans Sigrid-Marie. Det finns plats för en glädjetår här med och en tanke om att det kan vara värt att kasta in handduken ibland, att ge upp det man hoppas och drömt om för att det som kommer istället faktiskt kan bli ännu bättre. För alla inblandade. Magi!

När jag var på mitt “andra” jobb idag och städade tidigt i morse möttes jag av en arbetskompis minst sagt röriga skrivbord. Överbelamrat med papper i högar som inte heller de kan anses som organiserade eller överhuvudtaget ordningsamma. Knappt ens högar faktiskt. Jag tog ett foto på skrivbordet med tanke om att lägga ut det i bloggen men insåg att jag kanske inte kan göra det utan att lämna ut någon. Även om min avsikt inte alls var att lämna ut vederbörande. Tvärtom faktiskt. Det var ett befriande skrivbord. Befriande för mig som inte heller är av den mest ordningsamma skrivbordstypen, befriande att inse och veta att man kan göra ett alldeles väldigt bra arbete och ha bra ordning på det som är viktigt trots den synbara röran. Det är väl inte precis på skrivbordet magin händer men jag vet att skrivbordinnehavaren i det här fallet står för magi i andra sammanhang. Jag har varit glad över det hela dagen faktiskt. Över insikten. Det finns en plats för alla tänker jag. En alldeles egen mall där var och en passar in. Skönt.

Happy Valentines Day!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest

Scroll to Top