Ljuset är tänt men ingen är hemma

Jag vet att jag skrev får några år sedan om när jag hade Budda och Russin och träningen tillsammans med dem. De var två så olika individer och jag vet att jag jämförde träningen av Budda med ett krävande heltidsarbete och med Russin som rena semestern. Hundar kan vara så olika. Med Flow liknar det också den där heltidstjänsten med fullt fokus, det duger inte att slappna av. Inte en endaste sekund. Det ska väl alltid vara fullt fokus i träningen i och för sig men alla hundar agerar inte lika fort, starkt och mycket så då har man lite tid att andas och slappna av mellan varven. Med valpar av Flows kaliber är det dumt att ens tänka tanken över att slappna av.

När jag tränar Heather är det också lite annorlunda. Hon är så mjuk och följsam runt mig men å andra sidan väldigt stark när hon arbetar en bit ifrån mig. Hon har ett antal rävar bakom öronen tror jag. Jag tänker ibland att hon kör med mig och är betydligt starkare än vad man kan tro. Det är hon, i vissa situationer. Hon är en hund som kräver en viss fingertoppskänsla för att det ska bli bra. På det sättet är det en ny utmaning för mig att träna henne. Att försöka hitta nyckeln och förstå henne och får rätt nivå på korrigeringarna de gånger det behövs. Om hon är olydig på håll är hon tålig för att jag rättar till och gör om. Vilket jag också behöver göra eftersom hon kör över mig där annars. Men runt fötterna är det en annan sak. Där behöver jag ta till fingertoppskänslan och tänka mig för. Runt mina fötter är hon åt det veka hållet och en tillrättavisning där lägger henne direkt i för hög stressnivå och en tendens att hon blockera sig. Hon gör det jag ber henne om men begreppet ”ljuset är tänt men ingen är hemma” blir väldigt tydligt. Heather ger mig bra mental träning i tålamod, konsekvens och att behålla lugnet. Hon är väldigt rolig att träna och det känns som vi har ett roligt år framför oss. Tanken är att vi ska pröva oss på några starter i lite olika provformer och se vad vi kan prestera där. Idag tränade vi först lite själva på morgonens promenad, då blev det sådär som det inte skulle bli. Jag blev irriterade på henne runt fötterna och det blev dålig stämning en stund. Vilket direkt visade sig i hennes koncentrationsförmåga i arbetet, vilket i sin tur gjorde mig ännu mer frustrerad över mitt eget agerande. Men vi repade mod och lugn och redde ut situationen. Lite senare på dagen tränade vi len stund för framtida start på b-prov genom att träna sök i risig terräng tillsammans med slottsherren och Vi. Då var vi på banan båda två, samtidigt, och Heather jobbade lugnt och metodiskt och följde upp vittringarna fint. Övning ger färdighet, inom alla områden.