Det senaste från bloggen
I ögonblickets ingivelse
Jag bakar muffins. Fyller formar med smet färgad knallgul av våra dvärghöns ägg, toppar med jordgubbsbitar och blåbär och ställer in plåten i ugnen. Det är något särskilt med mörka höstkvällar och bakning, att fylla en mugg till bredden med hett te och äta en nybakt muffins med en valp
”Antingen hittar vi en väg eller så gör vi en” – Hannibal(och Lass)
Landar, sammanfattar, analyserar. Dagarna som gått, långhelgen vi haft. Fullspäckad med jakt, hundar och människor som delar vårt intresse. Sliten. trött och tacksam ska jag vila upp mig i vardagen och det vanliga några dagar. Oktobers sprakande färger, solen och duggregnet. Allt lika välkommet. Blöta hundtäcken och smutsig bil att
Miljoner mil och vägar. Men jag är inte hemma än.
Så börjar dagen. Jag klappar en hund. Läser en krönika i laptopen och längtar efter en gammaldags morgontidning av pappersformat att bläddra i. Efter det frångår jag mina rutiner något och tar bilen in till den lokala maskinfirman för att köpa mat till fasanerna och dvärghönsen. Även om det inte
Förmågan att säga rätt sak i rätt tid
Tidig morgon dagen efter ytterligare en jaktdag. De två svarta minsta trollen är med mig i köket. De har energi utöver det vanliga efter ännu en för deras del lugn dag igår. Vi synkar inte särskilt bra alls för min energi är mer åt det urvattnade hållet efter gårdagen. Varsitt
När generna gör jobbet
Godmorgonn måndag. Du möter mig med grå himmel, regnstänk och tio varma plusgrader utan huvudvärk. Jag möter dig med tacksamhet. Fyller temuggen med hett te och slår mig ner i den mörka måndagsmorgonen medan Pal får sitt morgonkex på köksgolvet. Han få ett tuggben med. Såklart. Min mest bortskämda valp
Är det inte underbart så säg
Det är femte oktober och gräsmattan klipps igen. Som en frodig vallskörd ligger tjocka grästrängarna kvar och väntar på att bli uppsamlade. Så många gånger jag sagt det den här sommaren och nu då hösten, att aldrig tidigare har vi väl haft en så frodig gräsmatta. Jag räfsar lite av
Solskenshistorien Till
Lilla Till har blivit en solskenshistoria. Hela hon är ett litet solsken faktiskt, hon har den personligheten. Den soliga. För ett och ett halvt år sedan trodde i inte det skulle bli så mycket Till alls faktiskt. Hennes framtid var oviss och möjligheten att kunna fungera som jakthund starkt begränsad
Alla mina varför
Jag tycker de kan lägga sig tillrätta för kvällen men det är inte deras tanke. Fortfarande lite uppspelta efter dagens fältfågeljakt och alla upplevelser en sådan medför är de båda yngsta lite speedade och laddade med fysisk energi eftersom deras insats under dagen ändå varit försumbar i jämförelse med de
Hej, Katarina heter jag
..jag är en sådan som tränar hundar, egna och andras, men allra mest tränar jag nog andra hundars ägare. Jag är mamma med, till tre vuxna barn och farmor/mormor till en hel hög barnbarn. Lever och bor tillsammans med Thomas, i bloggen också kallad slottsherren, och en flock hundar på landsbygden i Västsverige. Där driver jag mitt företag med inriktning mot hundar och deras ägare. Brinner för jakt och träning av och med retriever och spaniel och så skriver jag med, om hundträning och vardagen med vår hundflock bland annat. Genom åren har vi fött upp några goldenkullar med, i väldigt liten skala och kan hända blir det labrador och cockervalpar i framtiden också. Vi får se. Välkommen att följa oss!
