Där skåpet skulle stå
Tvär kast igen. i väderleken. Grått och milt och friska vindar från sydväst och en irriterande huvudvärk. Den har nog inte så mycket med vädret att gör i och för sig mer än att den känns ungefär lika grå och tung som himlen ser ut idag. den gav med sig fram på dagen som tur var. Det gjorde däremot inte regnet så det blev till att plocka fram regnkläderna. Längesedan nu men inte så längesedan att jag hunnit tvätta regnbyxorna. Intorkad lera från låren och ner hade de när jag plockade fram dem och jag undrade stilla varför i hela världen jag lagt undan dem i det skicket. Förmodligen för att jag aldrig trodde vinterns kulle stanna. Den ar en tendens att inte göra det här där vi bor. I alla fall inte i november. Ett tillfälligt besök på sin höjd, ett par dagar innan sydvästan sveper in med plusgrader i sitt släptåg och slasket är ett faktum. Så blev det inte den här gången för kylan och snön häll sig kvar i nära på en månad. Nu har det däremot tagit ett abrupt slut och vädret en vecka före jul är ungefär som det brukar vara då. Grått. Milt. Lerigt. Julstämningen övergav mig i takt med att snön smälte undan. Tänk ändå vad yttre omständigheter betyder för att rätt stämning ska infinna sig. Men än är väl loppet inte kört förstås, vädret har en vecka på sig att slå om igen och jag tillåter mig ändå hoppas på åtminstone lite frost.
När huvudvärken blev hanterbar röjde vi lite inne i dag: i hundarnas avdelning. Flyttade om lite igen, bytte plats på några möbler och liggplatser, tog ner en hylla och flyttade upp en annan. Det började egentligen med ett litet väggskåp jag tänkt köpa för att sätta upp och förvara hundmediciner och annat i. En ständig strävan för att få ytterligare en liten förbättring, lite mer ordning och mycket mer kontroll. När vi åkte för att köpa skåpet igår, det som jag sett ut visade det sig att det inte fanns i butiken, det är en stooor butik, utan bara gick att beställa på nätet. Jag blev lite irriterad över det men höll mig lugn och vi åkte till an annan butik istället, där jag egentligen visste att det skåpet jag ville ha var slut i lager men tänkte att vi alltid kunde kolla om det fanns någon annan modell. Något jag missat. När vi gick in i butiken blev jag glatt överraskad för där stod ”mitt” skåp på en hylla. I rätt färg och allt. Men se så lätt gick det inte. För skåpen var slut och butiken kunde nämligen inte tänka sig att sälja sitt visningsexemplar. Då ilsknade jag till och svor en lång tyst ramsa när vi gick därifrån utan skåp. Vi handlade mat istället innan vi åkte hemåt igen. Utan skåp. Jag bestämde mig för att jag minsann skulle ”make a statement” och bojkotta den korkade butiken som inte kunde sälja visningsskåpet för all framtid. Men så händer det sig som nu, att när vi har möblat om och ändrat och fixat och är riktigt nöjda med resultatet finns det ingen plats för skåpet längre. Inget behov av det heller. Så jag kanske ändrar mig med det där ”statementet” med.
Hundarna verkar nöjda med förändringen. De har alla hittat bra platser för kvällsvilan och jag tror det trivs med att de finns liggplatser för alla i samma rum fast med lite avstånd för dem som önskar det. Gulliga Lillie med sin bortopererade tand och Lass ligger i köket i kväll för all del, men de finns pakst för dem med när de ska vila tillsammans med de andra. Gulliga Lillie ligger i köket för att vi ska ha full tillsyn och Lass för att hon är valp och lite sådär rörig som valpar kan vara ibland och de tycker de äldre hundarna kan vara en liten aning störande för att inte tala om Lyra som tycker det rent bedrövligt och fruktansvärt irriterande att behöva har jobbiga valpar runt sig vilket hon också är tydlig med att tala om för oss allihopa. Så för slottsfridens skull låter vi henne slippa det. Dessutom gillar jag att ha valpen hos mig. mi nya ”evighetsvalp”.
