Valpen är vild. Det är tidig morgon efter en god natts sömn och batterierna är laddade till max. Hans och mina. Utanför strilar regnet. Det är stormen Daves följeslagare som tydligen blev ankomst trupp istället följeslagare för själva Dave väntas inte förrän till lunch och han märks inte av än. Vi får gilla läget och hålla oss lugna tills Dave härjat klart. Jag hoppas bara han ger sig av i tid så morgondagens mock trial kan genomföras.
Igår sken solen däremot på oss under både äggjakt och korvgrillning men fy farao vad det blåste kallt. Längtar efter ljumma vårvindar men de kommer väl tids nog. Med åtta barn, nio vuxna och elva hundar varav två valpar hade vi en fin och intensiv förmiddag där alla ägg hittades och alla var på gott humör. Bara en sådan sak alltså. Ingen självklarhet när man är så många. Gäller mest de åtta lite mindre deltagarna förstås, vi vuxna brukar hålla oss lugna och sams. Familj är fint.

Lille Tweed är inte den tuffaste valpen vi haft men han är utan tvekan en av de mysigaste. Trivs nära och sover gärna i knät och sådana saker. När han har tid att vara stilla vill säga. Lite speciella matvanor har han med, tycket arr naten smakar väldigt mycket bättre om den ligger på golvet istället för i skålen och han sparar gärna. Äter en stund och tar en paus för lek och umgänge innan han äter igen. Han tar tid på sig med maten och för göra det tänker jag. Jag behöver åtminstone inte oroa mig över att han äter för fort. Alltid något.
Påskaftons senare eftermiddag och kväll ägandes till hundträning med de egna tillsammans med Jennie och Shiv. Irriterande nog glödne jag ta ett fota på träningskompisarna. Tre svarta (hundar) på linje, utlagda punkter, markeringar och en del störningar. En bra beskrivnings av Pals jobb var att han gick som tåget, typ x2000 och lite till men bromsarna verkade något slitna. Jag fullkomligt älskar hans tryck i marken och hans motivation för arbetet men jag har lite att hålla i och mer att träna på och fler detaljer att fila på. Som vanligt gäller att hunden inte gör fel- vi ska bara lära dem att göra rätt. Jag ska i det här fallet och jag ska verkligen försöka göra mitt allra bästa(gör jag inte alltid det?) Ser fram emot att slipa vidare på grunderna tillsammans med Pal och är glad att ha slottsherren som håller mig tight när jag(i vanlig ordning) vill lite för mycket lite för snabbt. Grundträning, tid och tålamod är ju annars mitt ”bread and butter” och något jag verkligen känner starkt för och anser är väldigt viktigt men när jag kommer till min egen träning har jag en tendens att rusa på. Aja baja.

