En mer behärskad approach
Sommarvärmen har släppt taget och vi möts av en mer normal septembertemperatur i sol uppblandat med rejäla regnskurar. Om man nu avser normalt i avseende på det sättet septembervädret brukat vara lite historiskt sett. Vad som är normalt väder nu för tiden varierar och har liksom tappat sin form. Det är höst nu i alla fall, och det märks. Jag uppskattade svalkan som kom, gillade att få ta på mig en fleecetröja och pröva den nya regnjackan. Den har testats i några riktigt rejäla regnskurar och än så länge håller den måttet. Däremot håller den inte storleksmåttet riktigt så den räcker inte riktigt till för rörligheten vilket irriterar mig, om och när jag orkar ta tag i det ska jag ta upp det med tillverkaren för det fattas verkligen några centimeter. Nu på morgonen var det förövrigt alldeles extra svalt när jag kom ner på nedervåningen. Jag funderade lite över det medan jag hämtade en tjockare tröja. Svaret kom när jag gick vidare mot badrummet för i den lilla hallen mötte jag en mördarsnigel innanför ytterdörren som stod på vid gavel sedan dagen innan. Hoppsan.
Utomhustemperaturen är väldigt lagom nu, lagom för hundträning och hade det inte varit för de kraftiga regnskurarna som föll över oss igår så hade det varit perfekt. Med bra kläder gick det förstås bra ändå och skurarna gav med sig igen som tur var. Idag klarade jag jobbet helt utan regn men när slottsherren och jag tog en sväng med Wirre och Pal efteråt kom en skur igen. En hanterbar men ändå på gränsen mot hagel vilket gjorde att Pal ryggade lite förskräckt när hagelkornen slog i ansiktet och gjorde Wirre förvånad. Vi k på det då, att det knappt aldrig regnat på Wirre alls eftersom sommaren varit så torr och det regn som kommit när det inte varit torrt mer varit lättare duggregn. Ösregn med hagelinslag har han nog aldrig råkat på förut. Skuren gick över fort som tur var och vi tränade lite i mossen. Lille Wirre som inte alls är liten längre är väldigt duktig i det han får pröva. Så naturlig i allt han gör och med fokuset på rätt ställe. Han har samma intresse som Pal för apporterna men med en lite mer behärskad approach. Inte som explosiva Pal som handlöst kastar sig in i det han gör. Utan betänkligheter och snabbare än vad benen egentligen klarar av. Visst är han häftigt att se i arbete men skaderisken är alltid närvarande och överhängande. Wirres fart är mer lagom och alldeles tillräcklig.
Det blir väldigt begränsat med träning just nu annars. Det är jobb och jakter för nästan hela slanten men blir det en stund över så blir det ett träningspass. Jag saknar det lite, mina mer strukturerade vardagsordningar med träningspassen men är det jaktsäsong så är det och fokuset får läggas där. Snart är det cockrarnas tur med, fältfågelpremiären väntar. I morgon ska de få putta lite fasaner i nya marker och få lite förberedande träning. Jag blir lite svettig bara av att tänka på det, misstänker starkt att jag har minst en väldigt sugen liten hund, men men kul ska det bli. Det har jag bestämt mig för och man har inte roligare än man gör sig sägs det. Vi har ett gäng fasaner hemma med, lite trivsamt är det att ha dem här. Och nyttigt för hundarna när fasanerna precis som kaninerna blir en naturlig del i vardagen. Fasanerna samsas med vår lilla hönsflock och jag hoppas våra tre unga tuppar, de tre ensammafödda kycklingarna, ska ta lite ansvar och lära fasanerna att träa på grenarna på nätterna. Att få dem att träa är nästan avgörande för deras överlevnad för det är inte särskilt smart att sätta sig för att sova i gräset på nätterna när räven kommer besök men det där träandet verkar vara en egenskap som är mer eller mindre bortavlad hos dem tyvärr.
Vi är bara i mitten av september men i tankarna rör jag mig redan mot våren. Kursplanering på gång. Sammanfattning och genomgång och planering för vårens jobbupplägg. Det blir väl ungefär som vanligt tänker jag men några ändringar och tillägg blir det förstås. Bland annat planerar jag för ett par ner omfattande och fördjupande kurser, en med tydlig inriktning mot praktisk jakt, en ed tydligt b-provs fokus och en för unga hundar där vi djupdyker i området inlärning. En annan rolig nyhet är att jag till våren kommer att ha bästa funktionärs Linnea med mig mer på kurserna vilket förutom det faktum att det är oerhört trevligt att ha en arbetskamrat också öppnar upp för fler möjligheter vad gäller upplägg och variation. Tänk så roligt det är att få fundera och planera och vilken tur för mig att jag är min egen chef så jag har fritt spelrum nr det gäller sådant. Bästa jobbet även om ensam lånht i från alltid är starkast.
