Sedan ett par dagar har jag officiellt semester men sedan i eftermiddag är den dessutom på riktigt. För nu har jag betat av några kvarhängande åtagande och ska enbart ägna mig åt frivillighet och spontanitet resten av de lediga dagarna. Oplanerat och ostrukturetat i två och en halv vecka. Jag får se hur det går med den saken, kanske behöver jag slänga i något litet åtagande här och var för att hålla skutan kvar på rätt köl. Skutan är jag såklart jag själv. Idag inledde med att stöda, drog dammsugaren med intensitet och rekordfart fast noggrant över golven efter att de få mattorna vi har förpassats till utsidan och skakats ut. Mopphinken efter det men nästan samma frenesi. Jag kunde dammat bättre, det kunde jag verkligen men städuppdraget var absolut good enough och en bra inledning på ledigheten. Jag funderar på att rensa och sortera min garderob och byrå med. Det har jag funderat på sedan i vintras någon gång men jag väntar fortfarande på en regnig och tillräckligt långtråkig dag för att få det gjort. Finns ens sådana dagar? undrar jag och stänger byrålådan igen efter att ha tittat ner i oredan. Prioriteringar igen tänker jag och väljer att gå ut med en hund istället. Klädrensingen kan vänta. Det kommer ju ändå en vinter fram igenom och kläderna lär inte springa någonstans. Det lär däremot delar av hundträningen göra om jag inte håller i den. Hundarna lär springa. Istället för att lyssna eller leta koncentrerat om jag inte ligger i med träningen av dem. Helt nödvändigt att prioritera det med andra ord. Nästan alltid.
På eftermiddagen tränade vi en stund tillsammans med en vän nere vid dammen. Parkörning, markeringar och dirigeringar. Land och vatten. Efter ett tag blev det vatten ven ovanifrån då flera dagars tryckande hetta övergick i en rejäl regnskur med åskinslag. Det var lite mysigt och svalkande först när de tunga regndropparna landande med kraft på vattenytan så det bildades bubblor precis lagom till Besta skulle ta sin sista vattendirigering. En spännande störning som hon ställde sig lite frågande till inledningsvis men sedan släppte för att ge sig av i rätt riktning. Vi förare var dränkta från topp till tå när vi kom tillbaka hem. Till och med stövlar och kängor fylldes av vatten som rann längs byxbenen vidare ner. Jag har torkat nu, bytt om, lagat mat och ätit den tillsammans med slottsherren och slagit mig ner med en mugg chokladte och en burk nocarellaoliver Första gången på flera dagar som det smakar bra med en mugg hett te. Det behövdes en åskurladdning för det. Växterna är nöjda med, jag slapp vattna idag och mycket nöjt ser jag hur regnvatten tunnan fyllts till bredden. Nu finns det vatten att slösa några dagar igen ifall det skulle komma att behövas. Ska man tro SMHI’s väderapp kan jag nog spara vattnet ett tag för eventuellt blir det påfyllning från ovan rätt i blommorna de närmste dagarna med. Fast man vet aldrig med åskskurar, de kan vara så oerhört lokala och gräsligt oberäkneliga.
Jag blev lite arg tidigare idag med. Det är sällan jag blir det. Eller egentligen är jag jättearg väldigt ofta när jag tänker på världens orättvisor och onödiga krig och idiotiska världsledare. Men om jag bortser från set är det sällan jag är lite arg. Det som retade upp mig idag var ett inslag från en lokal tidning om ett par som ”gjorde yrke av sin hobby och valde att satsa fullt ut på hunduppfördning”. Av australisk labradoodle. Givetvis gick jag in på deras hemsida och inte helt oväntat var den proffsig byggd och genomtänkt med fina stämplar i överkant som såg ut att hänvisa till kennelklubbsorgansitationer och liknande. Fast det var det ju inte. Fin men oväsentlig information om gulliga hundar fanns det med. Och som av en händelse också ett formulär där man kunde anmäla sitt intresse för valp och bekräfta att man var seriöst intresserad genom att betala femtusen kronor i handpeng som inte återbetalades ifall man senare ångrade sig. Valppriset var för övrigt trettiofemtusen, förutsatt att man nu hade turen att bli en blev en av de utvalda att få förvalta en av valparna. Om man nu blev det räknades de tidigare betalade femtusen av på priset. Något som var åt rätt håll i alla fall.
Jag blir lite arg på det. Arg på valppriset som ligger tiotusen kronor över priset för renrasiga valpar dör uppfödaren följer SKKs grundregler, etiska anvisningar och godkända hälsotester och där valparna blir registrerade och kan ställas på prova och tävlingar. Vilket inte ”utanför valparna” kan. De som inte ens är av godkänd ras och än mindre registrerade i skk. Man kan tycka vad man vill om det här men det borde åtminstone framgå klart vad som gäller så varje valpspekulant kan ta det i beaktande och göra ett aktivt val och inte som nu omhuldas av en falsk känsla av att de köper det bästa som finns att få tag på i hundväg.
Jag blir lite jöttearg på den lokala tidningen med. Inte för att de väljer att lyfta fram hunduppfödare som satsar på att göra ett drömjobb av sin hobby i si bilaga. Det är såklart hur fint som helst men att de inte kollar upp lite mer och väljer en uppfödare av renrasiga hundar som uppfyller vår största organisation riktlinjer och håller sig till rekommenderade priser tycker jag är dåligt. Jag har inget emot blandraser, och absolut inte ladradoodles men jag har emot falsk/otydlig marknadsföring och vilseledande trygghet.
Nu ska jag sluta att vara lite jättearg för det tar för mycket av min semesterenergi och ska jag nu ödsla ilska på något så är det bättre att välja något som är mer viktigt på riktigt. Jag låter det vara ett tag, lägger det lite jättarga åt sidan och tittar på en brittisk deckare istället. En stunds avkopplande verklighetsflykt.

