Någon sorts ordning i slottet
Det börjar närma sig löptider i flocken. Om jag antecknat rätt i kalendern och tikarna gör som de brukar så borde de löpa i februari. Som det ser ut nu så blir det nog så. Förberedelserna verkar vara igång, tikarna har fällt och det är en lite annan spänning i gruppen nu. Hundarna är lite mer rastlösa än vad de brukar vara. Bruna Mer vill helst krypa innanför skinnet på mig. Det rastlösa kan i och för sig bero på långa mörka kvällar och begränsad aktivitet men eftersom vi varit med förr ser vi att det här är något annat. Det pågår något maktspel spel mellan Lyra och Vi med, de cirklar lite stelt runt varandra och Vis normalt höga svans är högre än någonsin. Svansen har tappat nästan all päls under fällningen med så just nu är Vi inte så vacker. I avsaknad av en väldig massa goldenpäls kan man nästan ta henne för en labrador på avstånd. Men för ett vant öga är det ingen tvekan om att hon är en golden, det syns om inte annat på rörelsemönstret och jämfotastudsen. Sällan eller aldrig har jag sett en labrador röra sig så. Själv börjar jag också bli rastlös nu, det räcker med mörker och långa kvällar. Jag har vilat klart och vill dra igång kurser, odlingssäsongen och mycket annat. Så det blir någon sorts ordning i slottet. Men jag behöver mer ljus till det. Fast tids nog så.
