Only the dead fish follow the stream

Tidig morgon igen. Helt frivilligt. Morgonrocken ut i det daggvåta gräset vidare ner mot hönsen i den tysta augustimorgonen. Tweed skuttar runt fötterna. pigg och glad och helt bra i magen igen. Tacksamhet över allt.

Sommarens sista läger är avslutat och tankarna inför nästa säsong redan igång. Önskemål, idéer och utvärdering av säsongen som varit ska samsas och mynna ut i något förhoppningsvis bra. Det är planen. Nöjd med säsongen som passerat men har haft en del små bekymmer med vädret som ställt till det. Just den parameter kan jag förstås inte göra något år även om jag skämtsamt alltid lägger till vackert väder som tillägg när jag gör bokningarna på Boda och Anna i stort sett alltid lyckas få till det önskemålet. Men väder är väder helt enkelt. Oberäkneligt, varierande och mestadels alldeles underbart. Men inte alltid för ändamålet som bekant.

Augustis vegetation. Inte svårt att föreställa sig skillnaden i svårighetgrad emellan att leta upp dummy och bollar nu jämfört med i en slöt aprilbacke med bara spröda nyutsprugna gröna skott

Vintern ställde till det lite i år. Kursdagar fick flyttas fram på grund av kyla och snö och det rörde om i schemat. Slutresultatet av det var att jag inte fick ihop det fullt ut eftersom som jag bokat på lite för mycket april till juni och hade svårt att hitta luckor får att ta igen både kurstillfällen och mig själv. Lärdom av det blir att lämna fler luckor i kalendern men kanske också att fundera över om inställda tillfällen helt enkelt ska ställas in och betalas igen istället för att ersättas. Jag ska hitta ett bra system för det. Nu i somras blev det så. Tredagars lägret som lyckade sammafalla med sommarens värmerekord och omöjliga trettiofyra grader ställdes helt enkelt in och återbetalades. Tråkigt för alla inblandade så klart med klokt och nödvändigt. Vädret är en parameter som fortfarande kommer finnas med i utkanten av planeringen men det är inget jag kan påverka som sagt. Jag får koncentrera mig på att försöka styra upp de bitarna jag kan göra något åt istället. Jag började med kontorsrummet under semestern, Styrde upp där, köpte stor garderob och tillhörande byrå och rensade och röjde bland kläder och skor, pärmar och kontorsgrejer med hopp att få det helt och rent och ordningsamt. Det blev bra, delen av kaos som finns kvar har samlats bakom stängda garderobsdörrar och byrålådor och tillvaron känns prydlig och mer uppstyrd.

Just nu regnar det lite droppar från ljust grå himmel. Uppklarnande väntas, lite sol fram på dagen. Jag hoppas detsamma gäller min kropp och mitt mentala för jag har inte riktigt kommit igång än, känner mig lite som den ljusgrå himlen. På väg att klarna upp. Jag knäpper på ett inspelat medlemsmöte på datorn med en av min hundtränarfavoriter och lyssnar en stund i väntan på att regnet ska dra förbi. Ren inspiration levereras och jag piggnar till betydligt. Läser också några rader en annan hundtränare skrivit i en kort presentation av sig själv ” jag har egentligen aldrig varit prestationsbaserad i min relation till hundarna”, jag tar till mig orden och väger dem omsorgsfullt. Känner att det alltid är där jag själv också varit, att det är hundarna (och andra djur )som varit den centrala delen, som individer och personligheter och att relationen med dem varit det viktigaste för mig. Kommunikationen med dem, förståelsen för varandra och energin och glädjen i att samarbeta i en gemensam uppgift. Allt började där och det är där jag vill fortsätta vara, det har aldrig handlat om tävlingsresultat och den sortens prestation för min del även om det är kul. Provstarter och tävlingar har däremot funnits med som en rejäl bonus och ett fint inslag, men det är inte där mitt driv sitter. Det är inte avgörande. Men med tiden och utvecklingen som är och har varit har det blivit svårare att stå fast vid det, det är svårt att inte dras med och annorlunda mot tidigare att möta andra människors förväntan på tävlande. Eller mer rätt brist på tävlande enligt deras uppfattning. Huvudsaken är väl ändå att fortsätta följa sin egen riktning framåt tänker jag. Även om den råkar vara lite motströms.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen