This is gong to be a good day

Jag har ett frukostset i påskpresent. En djup tallrik för min obligatoriska start av dagen med havreyoghurten, bären, frukten och nötterna och en stor mugg för dagens första te. De gröna. Eller möjligen vita. Det bästa med tallriken och muggen är att min favoritfigur Snobben och hans kompisar från serien Peanuts finns på med texten ”This is going to be a good day” intill sig. Varje morgon möts jag av glada hundar med viftande svansar som peppande säger att det här kommer bli en bra dag. Från och med nu då också av Snobben på mugg och tallrik. Bästa budskapet och inställningen.

Idag ska det bli bra väder dessutom. Sol om en stund när regnet dragit förbi. Med blåst förstås för sol och vindstilla var nog att önska för mycket. Tackar för solen i alla fall och att den prickade in just påskafton eftersom det ska bli äggjakt i skogen här. Dt passar fint att det blir just idag eftersom stormen Dave med medföljande regnsällskap ska dra in imorgon på påskdagen. Passar fint att jag har några lediga dagar framför mig, skönt att inte behöva stå ute i Dave och regn hela dagen. Jag släpper in Lass till Tweed en stund. Är i behov av en stunds avlastning efter ett intensivt och roliga jobbavslut på den här veckan. Tre hela dagar på raken med härliga människor av hundar dör tv spenderades på Boda. Trettio olika hundar för mig med nästan lika många förare(några förare hade två hundar) att möta, ta in bekräfta och lotsa i träningen. Det är häftigt när jag tänker på det, hur många jag lär känna i ett jobb, om än bara lite på ytan ibland. Någon frågade hur många hundlekipage jag träffar under ett år. Oj, tänker jag som aldrig tänk efter men efter lite snabb huvudräkning kan det i alla fall konstateras att det är många. Som all på sitt unika vis bidrar till mi fortsatta utbildning i bemötande och hund och människokännedom. Glad för dem allihop. För möjligheten. Trött ibland med förstås, för det blir jag av alla möten hur härliga de än är och visst finns det dagar det tar emot lite precis som det kan göra i andra jobb. men de är sällsynta oh snabbt bortglömda och när det sker är det mest för att schemaplaneraren här, det vill säga jag själv, varit lite för optimistisk och tillmötesgående och bokat in lite i överkant. Jag ska ha ett personalmöte med mig själv om det. Om vikten av återhämtning. Både fysiskt och mentalt. Precis som för hundarna. Lyssnade förresten på en duktig fysioterapeut som påminde om att arbetande hundarna på det sättet vi jobbar med dem behöver ha minst två hela vilodagar i veckan, gärna sammanhängande. Där både kropp och knopp får vila och att vanliga rastningsrundor i koppel räcker gott de dagarna. För att hundarna ska hålla i längden. Sammanhängande längre perioder är också bra men den regelbundna villan i veckorna ändå viktigare. Hållbarhets mässigt. Kanske självklart för några men inte för alla och oavsett bra att tänka på tänker jag.

Lass tar sin roll som nanny väldigt bra. Nästan i klass med vår tidigare fröken Vi. Gulliga Lillie befriades från rollen och jobbet när Lass tog över och jag tror hon var nöjd med det. Lillie ville nämligen helst bara ligga i fåtöljen och ha span på valpen och möjligen äta upp hans mat och tuggben. Smart hund. Lass är mer ”all in” i barnpassningen, inte helt oväntat kanske, hon leker och fostrar, äter upp hans tuggben och matrester och får honom att förstå vad som är tillåtet och inte. Jag tittar på i vanlig ordning. Förundras över hund kommunikationen hundarna emellan och ser vilka delar jag kan lära mig att ta efter, hur jag kan förfina mitt hundspråk ytterligare och blir bättre på att förstå och förmedla. För visst är det så med språk och språkinlärning att ju mer vi ”utsätter” oss för att ”vara i språket” där vi inte har möjlighet att göra oss förstådda genom vårt ursprungsspråk desto bättre lär vi oss det nya språket. Gäller väl engelska och spanska och andra språk likväl som hundiska tänker jag. Det är väl därför det gamla uttrycket att ”den femte hunden” brukar bli rätt bra. Det är kanske ungefär för då, efter fyra hundar vi utvecklat vårt hundspråk tillräckligt bra för att kunna kommunicera ordentligt. Förutsatt att vi tränat det med de fyra första hundarna då.

Nu blir det familj från mitt andra liv, ägg och godis här. Glad påsk!