Vi bygger relationen
Han äter som alla våra tidigare cockrar gjort, en foderkulor eller två i taget, tugga omsorgsfullt, runda skålen och ta en tugga till. Lång i från retrievrarnas mathets och kast i sig maten. Så det tar lite tid med ätandet, han behöver lite tid på sig och ibland en paus mitt i maten för att leka en stund innan han äter upp resten. Han vill gärna ha fil på maten med och torra kulor istället för uppblötta och maten är mycket smakligare om den ligger på golvet än i en skål. Idéer. Gulliga, hanterbara idéer.
Jag har en go känsla med honom. Vi trivs. Han har en tydligare samarbetsvilja redan från start än vad mina cockertjejer haft, han är mer lik Mer. Jag vill inte säga att det har med hane och tik att göra för underlaget för den åsikten är för litet men jag känner tydligt att det för min del funnits en rätt stor skillnad redan så här i inledningen. Troligen har det mer med personligheten att göra, deras mentala egenskaper än vad det har med hane eller tik att göra. Men ändå. Precis som Mer hade har han också ett stort apporteringsintresse redan från början. Det underlättar väldigt tycker jag eftersom det ger möjlighet att bygga relationen runt apporteringen och jag trivs med att göra det. Vi jobbar så med våra valpar slottsherren och jag, bygger hela relationen runt apporteringen och samarbetet runt apporterna, det som ska bli hundarnas och vår gemensamma arbetsuppgift genom livet och det roligaste som finns. Ett ”jobb” att brinna för. När de inte har ”vaknat” i apporteringen än är vårt huvdfokus i början att få igång apporteringsintresset, för att sedan börja bygga relationen och träningen. Några valpar är senare med det och då får vi vänta in dem till dess de är mogna för det, men jag gillar när det finns med från början. När jag kan bygga runt det.
Just nu sover han. Har kört morgonrace i köket och hjälpt till att vika tvätt och ätit nästan hela sin frukost. En liten del ligger kvar i skålen. Skulle aldrig hänt med en labradorvalp tänker jag och ställer upp skålen på diskbänken medan längtansfulla hundar på andra sidan grinden generöst erbjuder sig att äta upp resterna.
Det utlovas sol och tio plusgrader idag, minst, oh inte heller s mycket vind. Skönt. Solen r välkommen och det skulle vara väldigt skönt om jag slappa de kalla vindarna som har hängt i senaste dagarna. Men man får vad man får när det gäller väder så vi får se vad det blir. Väder lär det bli i alla fall. Jag ska fortsätta med kontorsjobbet under dagen, förberedelser för kommande kursdagar och så ska jag träffa några för mig nya privatelever. Lite gräsfrön ska krattas ner i jordfåran efter vinterns grävning för elkabeln med. Jag ser fram emot alltihop. Glad att få möjligheten.
Vi har väldigt farliga kokta potatisar här på Kopparhult, ha ha.
