Halva dräktigheten nu. Och visst finns det en liten rundning på magen som inte funnits där förut. Slottsherren och jag tittar på fröken Vi där hon ligger på golvet. Vi hummar lite och nickar. Minsann är den där. Valpmagen. Glädjen kommer smygen när vi konstaterar det, tillsammans med en rätt rejäl suck för vi vet vilket arbete det också innebär och vilken oro som följer med processen. Vi har varit med förr. Men mest glädje förstås. Massor! Glädje över nytt liv, nya valpar med varsin egen unik personlighet och möten med nya valpköpare En liten gnutta oro har redan tagit plats i min maggrop, fröken Vi äter för dåligt. Aptiten är begränsad och hon petar bara med nosen i skålen på morgonen. Vi får nog börja servera henne lunch och kvällsmat istället för frukost och middag. För gravida får väl precis som de vill?