Jag vet inte hur jag ska sy ihop det. Alla lösa trådar och stycken som ska sammanfogas tillsammans med tekniken. Det sista är min högsta tröskel. Tekniken är ett irriterande hinder för mig. Inte helt oöverstigligt. Men. Allting är svårt innan det är enkelt som jag skev häromdagen men när

Älskade morgonrutiner igen. Den tidiga morgonen och allt det vanliga. Invanda mönster, högt uppskattade rutiner. Morgonstund med guld i mund. Bästa. Ett kort uppvärmande träningspass, en föreläsning att lyssna på, ett ägg som blev lite för löskokt och hundar som vilar efter frukosten. Vintern fortsätter. Vi har satt upp tre

Flitens lampa lyser om kvällarna. Når jag orkar. Ibland är ögonlocken så tunga och soffan så lockande att jag ger efter. Trots det har jag kommit en bra bit på väg och börjar närma mig slutfasen. Det är tur det för snart är kvällarna ljusa igen och då vill jag

Vintern är vår bästa hundträningstid skrev jag sist. Det gäller fortfarande. Så vi tränade Wirre och Besta tillsammans och sedan Lillie och Pal. Efter det lite av en träningspromenad med cockrarna. En del stadga, några apporteringar och lite allmän uppskärpning innan vi struntade i allt vad ordning och reda heter

Jag orkar inte vänta längre. Utanför fönstret är det sex minusgrader och virvlar runt snö i blåsten. Jag sätter upp de nya tulpangardinerna i grönt, gult och rosa och köper två blekrosa begonior med vita krukor och ställer i köksfönstret under tulpangardinen. En disktrasa i gammalrosa blir det med. Det

Så kallt! Vinden igen, hårdare än igår genomborrade den alla mina kläder och fick fäste någonstans långt in. Jag frös inte då, därute. Men efteråt. När jag kom igen. Fy farao. Trodde en stund jag håll på att bli sjuk. Feber. Men värme från kaminen, hett te och en förkylningswhiskey

Vilken morgon! Klarblå himmel och stogande sola och temperatur. Minus fem på dagens första promenad i soluppången, jag tramapde upp väremn i kroppen och kudne ta av mig vanatrna nör vi vat halvvägs. Vi det dagset hade inte bars solen kommit fram utan också småfågöaran vaknat. Vårsång av talgoxe och

Jag vet ärligt inte vad jag tycker nu men vackert är det. Med sol och vinterväder. Fast. Är jag gnällig om jag säger att jag tycker att det räcker nu? Att dosen med minusgrader och nordostliga iskalla vindar har fyllt kvoten. Att kroppen och sinnet är nöjda och tillfreds med