Tisdagsfunderingar

Ikväll duger inte jag och den mjuka pläden vid mina fötter. Bruna Mer väljer istället clubfåtöljen i puben. Jag funderar lite över varför men behöver inte göra det särskilt länge förrän jag känner något vid mitt ben. Förklaringen till Mers missnöje ligger på filten vid mina fötter, en annan liten brun har tagit hans plats. Jag förklarar att det finns plats för dem båda men då föredrar Rota att flytta till sin egen bädd. Mer är nöjd och belåten över att filten blev ledig och Lyra ser lika belåten hon när hon inser att clubfåtöljen står tom. Det är mycket med de små lurviga sådana här mörka långa decemberkvällar.Ute är vintervädret borta och ersatt av många plusgrader regn och grått. Det ska vara så några dagar nu tills det ska frysa på igen i slutet av veckan. Jag som uppskattar variation i livet borde vara nöjd men vinterns väder i den här änden av Sverige kan vara lite väl ombytligt kan jag tycka.

Idag har jag läst ett kort stycke ur en bok av Lars -Eric Uneståhls bok ”Den nya livsstilen” Stycket jag läste handlar om positiv feedback och mental träning eller vad man vill kalla det. Och jag tänker på vad olika det kan vara och hur olika sätt vi lär och tar in. Jag är helt med på tanken i texten då jag själv fungerar så, jag blir bättre och bättre av positiv feedback och både jag och mina prestationer växer när jag får uppskattning för det som går bra. Mina fel och brister är jag allt för medveten om ändå. Några andra är tvärtom, de vill veta vad de gör för fel, vill bli påminda om bristerna och felen och tycker inte att de behöver förstärkning i det som är bra, för de är redan så medvetna om sina förtjänster. Två olika sätt att lära och ta in och två olika personlighetstyper. Det behöver inte vara rätt eller fel utan helt enkelt bara olika. Förmodligen är de allra flesta av oss någonstans mittemellan, vi mår gott och växer av positiv frrdback men behöver kanske någon gång ibland också påminnas om en och annan brist.

Ett kort stycke ur boken ”Den nya livsstilen” av Lars-Eric Uneståhl:

”Jag hade en del att gör med Laban Andersson när han blev förbundskapten. Han var klart medveten om fördelarna av positiv feedback och under hans tid förändrades mycket till det bättre. När vi diskuterade det här sa han bland annat ”När jag tänker på hur vi tidigare utbildade våra tränare måste jag säga att det var rena skandalen. Vad vi gjorde dem till var felsökare som skulle reagera när någon gjorde fel. Inlärningsmässigt har vi ju egentligen alltid vetat att det är bättre att tala om när någon gör rätt”