Förnuftiga sundhetsregler

Så kom den igen, värmen, och lager efter lager med ytterkläder kunde skalas av nu i eftermiddag tills det bara var skjorta och väst kvar. Som vanligt är det svårt att hänga med i svängarna och att förstå hur fort ett väderomslag kan komma. Skönt och behagligt blev det hur som helst och jag undrar om vi inte till och med kan få en natt utan frost nu. Kanske ordnar det sig också för alla grodor och kommande yngel i och med värmen. Jag ar varit lite bekymrad över de stor laddningar med grodägg som legat fastfrusna i den nygrävda dikesfåran en tid nu. Klarar de att bli genomfrusna eller hur fungerar grodägg? Det finns mängder av dem i diket som blivit till på den platsen där det på senare år bildats en riktig groddamm av en översvämning efter en mindre avverkning. Nu är översvämningen tillrättalagd och kvar blev det välgrävda diket. Och grodorna, för uppenbarligen var platsen för parningsleken så bra att den dög även utan damm. Fast vi missade grodleken i år. Jag vet inte riktigt när den var och hur vi kunde missa den. Vi brukar höra grodorna rätt tydligt de dagarna leken är i gång men tråkigt nog inte i år. 

Vi har haft ett träningsjaktprov på öppenklassnivå i eftermiddag i den sköna värmen. Inte en regndroppe eller ett knott i närheten vilket är oerhört skönt när man traskar runt i blötmarker med mängder av döda fåglar. Kan hända är det en udda hobby vi har emellanåt och man kan fundera över om det överhuvudtaget är försvarbart att träna hundar med döda fåglar som egentligen kunde blivit mat till människor på ett jordklot där många faktiskt svälter. Mat i ett tidigare skede då såklart. Sådant där ska man kanske inte fundera alltför mycket över men det kan vara bra att påminna sig ibland om att det är en välfärdshobby vi håller på med, och att det faktiskt inte finns någon som helst anledning att bli nervös inför till exempel en provstart på hobbynivå där fåglarna redan är döda och ingen svälter. Eller att ta resultatet av prov och träning på för stort allvar. Inte överhuvudtaget faktiskt.

Av en händelse hittade vi en rolig text med förnuftiga sundhetsregler från 1762. Visst känns reglerna lite träffande även nu 250 år senare? Håll huvud, fötter och mage varma. Ät inte utan hunger. Drick inte utan törst. Ät inte på kvällen. Fasta var tionde dag. Gå tidigt i säng, sov sju timmar. Var måttlig i nöjen, och låt aldrig sorger och bekymmer få för stor plats i sinnet, ty kropp och själ hör så nära samman, att den ena inte kan lida det minsta utan att störa den andras ro. De hade allt en hel del bra tankar redan då för 250 år sedan. Särskilt det där sista fastnade jag för. Oro och bekymmer är förgörande, och ofta sätter den käppar i hjulet även för sådana där triviala saker som hundträning. Där oro inte har att göra överhuvudtaget egentligen. Vi tar träningen och oss själva på stort allvar, oroar oss för att övningar inte ska går bra, hunden inte ska lyda, linjen inte ska bli rak och så vidare och med oro i kroppen och tanken blir vi inte tydliga och säkra vilket i sin tur påverkar relationen till hunden och resultatet av övningen. Vi måste helt enkelt sluta att oroa oss för sådana banala saker som en krokig linje. Krokiga linjer går dessutom att räta ut genom träning. Utan oro.