The tricks are the easy part
Det är en annan luft idag. Frisk och lätt att andas. Visst fryser jag en aning och får ta en tröja över axlarna när jag kliver ut i sommaren med valpen. Men det är skönt att slippa den kvalmiga tryckande värmen. Jag trivs verkligen med värme, mycket, men i helgen var den lite åt hållet av för mycket av det goda. Men så underbart med sommar ändå. Dörren slås upp på vid gavel redan klockan sex på morgonen och inomhus och utomhus flyter ihop i en enda härlig sommarledighetskänsla. Fönster fylls med flugor, bromsar och annat otyg med, det får vi köpet när dörren står uppslagen och är priset vi får betala för den rätta sommarkänslan. Just nu känns det faktiskt riktigt bra att jag inte putsade slottets fönster den här våren heller.
Valpen har fått en benknota och gnager frenetiskt där han ligger på köksgolvet. Benknotan håller honom sysselsatt en bra stund och ger mig en andningspaus i passningen. För det är mycket pass med en valp, det går inte att komma i från. Den här framstår ändå som mild i sin framtoning jämfört med andra valpar jag haft och är som en lätt sunnanvind i jämförelse med Lass Monster. Som i och för sig var alldeles ljuvlig som valp på sitt eget lilla vis. Som vanligt är det inget rätt eller fel, precis som med mänskliga ungar så är de bara olika och stundtals en smula annorlunda mot dem man upplevt tidigare. Den här valpen är ordentligt annorlunda på ett sätt. Han lyfter på benet när han kissar så liten han är och har gjort så sedan har var knappt tio veckor. Han lyfter inte benet mot något för all del men han står med rak rygg och en baktass i luften. Definitivt annorlunda i jämförelse med alla mina tidigare valpupplevelser, Och intressant.
En del fågelupplevelser har det blivit senaste dagarna med. Sovrumsfönstret har stått på vid gavel i värmen och sent om kvällarna när jag lagt huvudet på kudden och summerar dagen hör jag morkullor flyga förbi utanför fönstret. Ett ljud starkt förknippat med juninätter och trivsel och så fint att få somna till. Och i en fågelholk i en av de stora ekarna sjuder det av liv och hungriga gapande små fågelmunnar skymtar i öppningen. Vilket sjå föräldrarna har! Lite sjå fick jag med när en liten svartvit flugsnappare förirrade sig in genom den öppna ytterdörren och försökte ta sig ut igen genom det stängda fönstret. Jag tog den lilla sköra fågelkroppen i mina kupade händer och förundrades över dess styrka trots son litenhet innan jag öppnade händerna ute på trappan och löt den flyga iväg igen.
Så har det varit hundkursupplevelser med förstås. Fullt upp med dem eftersom vi är mitt in den mest kursintensiva tiden på året. Det är galet roligt och jag är galet trött. Ungefär så. Mycket handlar om grundträning och ibland möjligen lite avsaknaden av den. Det är så lätt att skynda förbi, ha lite för bråttom med att träna ”det roliga” och missa bitar av de viktiga grundstenarna. Hästtränaren nedan uttrycker det bra tycker jag. Fast i ”hästtermer” då. Det tål att tänkas om och om igen.
“People are so quick to want to teach the tricks, and then simple things, like cantering the centerline to a square halt can’t be done correctly. The tricks are the easy part. The basics are the things that bite you in the bum all the way out.” – Charlotte Dujardin
