Naturen, djuren, jakten
Det är en stor dag för en valp i vår flock när man lär sig att gå in och ut genom hundluckan. Jag tänker att det måste vara så i alla fall. När valpen plötsligt kommer på funktionen och lär sig tekniken för luckan öppnas en ny värld, eller åtminstone en ny möjligt att besöka hundgården. Man kan gå ut när man vill och in igen när det passar och behöver inte bli sittande kvar utlämnad på fel sida och krafsa på dörren. Rota har lärt sig nu efter några dagars småfrustration innan hon förstod hur hon skulle lösa problemet hela vägen. Det enda hon inte har lärt med luckan är hur hon ska göra när Vi blockerar den då hon sitter med bakkroppen på insidan och framkroppen på utsidan. Fast de har å andra sidan ingen av de andra hundarna i flocken heller löst än. Rota har kommit i för dagen och sover nu utmattad i sin bädd. Det kostar på att umgås i flock och att lösa mysterier med hundluckors funktion.
På väg ut i jaktmarkerna.
Vi har varit på jakt igen. Actionfylld roughshooting i sprakande höstfärger med minst lika sprakande hundar. Jösses vad det går undan. I vissa sekvenser var olydnaden ett faktum så idag har vi tränat och repeterat åtlydnad av signaler även när det springer fågel i marken. Vilken tur och förmån vi har som kan träna på hemmamarkerna. Hundarna gjorde väldigt många bra saker under jakten med men som bekant har vi en förmåga att hänga upp oss på det som inte riktigt fungerar som man önskar. I det här fallet tror jag i och för sig att det var bra att vi gjorde det. För hur skulle vi annars ta träningen och hundarnas färdigheter framåt?
Springerligan gör sig redo.
Hösten har bytt skepnad en del under helgen. Färgerna är fortsatt kvar, de färgerna som varit alldeles ovanligt intensiva den här hösten, men nu singlar löven ett efter annat mot marken så grenarna blir allt glesare. Slottsträdgårdens enda äppleträd har i stort sett tappat allt och tomma, spretiga grenar pekar nu ovårdat mot skyn. Äppleträdet är verkligen ovårdat och eftersatt efter flera ofullständiga beskärningsförsök och det ser verkligen inte så bra ut där det står och trängs med hängsalixen som planterats utan tanke om storlek som fullvuxet träd. För en trädgårdsmästares öga ser det förmodligen förskräckligt ut men för oss andra på sin höjd ovårdat och möjligen något annorlunda.
Jag gillar hösten extra mycket i år. Jag inbillar mig att de har med de extra intensiva färgerna att göra för vädret kan inte ha hjälpt till på traven då det regnat i stort sett genom hela oktober än så länge. Eller så beror det på det faktum att jag jobbat utomhus hela hösten och fått och ”måstat” vara ute varje dag, i varje väder och på så sätt fått en rejäl dos av höstfärger, dofter, frisk luft och ljus. De lediga dagarna har spenderats på jakter tillsammans med slottsherren och hundarna så då har dosen av ovanstående spätts på ännu mer. Jag har verkligen hunnit uppleva hösten fullt ut. Det har blivit mycket av naturen, djuren och jakten. Kanske är det just därför?
