Namaste

Tänk om man kunde möta morgonen med valpens entusiasm. Nog för att jag gillar varje ny morgon skarpt och känner mig pigg och glad. Men en dos av baby Tills entusiasm hade inte skadat. De äldre hundarna tittar smått förfärat på valpens framfart och hukar sig när hon satsar för att hoppa upp och bita i någons halsskinn. Temat för dagen idag är annars tänkt att vara återhämtning, för hundarnas del, vilket inte valpen har en aning om såklart. Själv ska jag jobba och får vänta med återhämtning till rätt sent ikväll. För först ska jag ut i snöblasket och träffa många härliga hundar och människor. Fint faktikst. Trots vädret.

Valpen har verkligen inte förstått det här med dagens planerade vila och återhämtning. Hon är vildare än vanligt och inredningen ligger illa till. Jag laddar med mutor av allehanda slag och är mycket tacksam att jag har dem att ta till. “Se här säger jag”– och bjuder henne ett hårt kex. en stund senare några torkade leverbitar, ett grisöra och efter det torkad lunga. Jag begriper inte hur en så liten valp kan tugga i sig godsakerna så fort som hon gör. Mutorna räcker inte särskilt länge alls, knapp fem minuter styck eller så. Jag anlitar fröken Vi. Hämtar in den gyllene supernannyn och säger varsågod, uppfostra allt du kan. Fröken Vi blänger lite och kryper sedan in i valens lilla lya i buren. så var det med den hjälpen. stövlar på i stället, tjock jacka och vantar och ut med huliganen i slottsträdgården. Arbetet får sättas på paus för här behövs underhållning och battreiurladdning. Jag beundrar alla som har sina valpar med kontoret och får arbetet uträttat. Hur i hela friden namn bär de sig åt? Fast de kanske inte har en valp med energinivå utöver det vanliga förstås tänker jag medan jag tittat på Till som studsar uppfodrande vid grinden. Jag är tacksam ändå. Namaste.

 

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Pin It on Pinterest

Scroll to Top