Skam den som ger sig
Måndag morgon med bokföring, skrivartrassel och iskallt ösregn utanför fönstret. Men det gör ingenting, ingenting alls. Tacksam tar jag emot den nya dagen på friska ben och utan huvudvärk. Bakom det iskalla regnet skymtar våren med, små krokus sticker upp intill husväggen i slottets solhörna och fåglarna sjunger tappert trots vädret. Snart så. Men jag är lite besviken med, eller smått arg faktiskt. Jag skulle aldrig sagt för en tid sedan att testperioden för goretex byxorna var över och att de höll måttet. För det gör de inte längre. Efter morgonens två promenader i regn som varade i ungefär två timmar tillsammans blev jag blöt igenom på höger knä. Irriterande nog konstaterade jag att långkalsongerna jag hade under var ordentligt blöta över hela knät. Så var det med den saken. Nu har jag i alla fall prövat och fått bekräftat det som många redan sagt. Att gore tex inte heller håller. Tillbaka till galonen nu då tänker jag. Om jag inte hittar något alldeles revolutionerande nytt material eller märke någon hört talas om som verkligen håller.
Efter ett idogt uppvaktande från Eddie gav Cleo efter och det blev en parning. Eddie visade prov på både gentlemannaskap och enträgenhet och det gav resultat. Skam den som ger sig. Under helgen har vi stått bredvid och hoppats och önskat och kommit med uppmuntrande ord. Det är inte alltid en hundparning fungerar så där på studs, det är jag den första att intyga efter otaliga krånglande försök genom åren. Men skam den som ger sig där heller. Lagom till vi var på väg att kasta in handduken hände det. Så kanske, kanske går allt vägen nu och Kopparhults första cockerkull kan få se dagens ljus i mitten av april. Vi önskar det såklart men naturen styr så vi har bara att vänta och se. Just nu är vi glada i alla fall. Glada att parningen blev av och för att Cleo och Eddie är två så trevliga cockrar. Eddie har verkligen tagit oss med storm, så enkel, stabil och klok med alla de egenskaper vi önskar hos en hund och i synnerhet hos en cocker. Cleo är inte dum hon heller förstås men henne känner vi ju lite mer sedan innan. Stamtavlan för eventuell kommande kull låter inte skämmas för sig den heller, riktigt fin är den med flera generationer av duktiga, friska cockrar där vi sett många av dem på prov och jakter. Det här ser vi verkligen fram emot! Mer information kommer strax på valpsidan och skulle ni händelsevis vara sugna på en cockervalp till jakt och glädje får ni gärna höra av er för mer information.
