”Still round the corner there may wait, A new road or a secret gate” – J.R.R. Tolkien

Vilka dagar vi har! Augustimagin fortsätter. Vi tackar och tar emot och dröjer oss gärna kvar i sommarvärmen så länge det bara går.

Idag är det fröken Vis tredje födelsedag så vad passade bättre än att fira lite. Det gjorde vi genom att ta med henne och en svart lillasyster till Skräckleparken i Vänersborg. Där blev det bad i Vänern och sedan lunch på Skräcklestugan. I skuggan på uteserveringen satt vi bra och firandet blev alldeles lagom passande för en numera vuxen jakthund av rang. Den svarta lillasystern tog utflykten bra men hade fullt upp med att kolla på alla människor och hundar som passerade. Hon tog mod till sig och simmade en sväng i Vänern hon med, ivrigt plaskande för att komma ikapp fröken Vi. Lönlöst såklart. På hemvägen åkte vi en liten omväg på landsbygden. Bara för att det är så vackert nu och för att vi för stunden saknar tider att passa. Snart ska vi in i fållan igen och det blir det annat ljud i skällan med tider och sådant. Fast jag undrar hur det blir för mig. Lite annorlunda blir det allt eftersom jag inte ska tillbaka till mitt ”andra jobb”, det är från och med nu ett avslutat kapitel och vardagslivet blir inte riktigt som förut. Jag ser fram emot det med tillförsikt och en aning spänning. 

Tolv slanggurkor och en stor skål tomater har jag skördat i växthuset idag. Utanför växthuset ligger gul lök och silverlök på tork för att lagras till höst och vinter. Just nu är det ett utmärkt väder för löktorkning och något regnskydd behövs inte i vädret som råder nu. Lök måste väl ändå vara något av det mest lättodlade som finns? Aldrig har jag varit med om att löken fått ohyra eller att sniglarna ätit på dem. Till och med rådjuren låter dem vara i fred. I och för sig kostar det inte många kronor att köpa gul lök i affären men känslan av att odla sin egen lök går inte riktigt att mäta i pengar. I år har lökodlingen gått riktigt bra och stora fina lökar ligger där på tork. Fast jag vet inte vart rödlöken tagit vägen? Jag vet att vi petade mer sådana sättlökar i våras men de tysk inte varit livskraftiga nog. Eller så har faktiskt någon ätit upp dem direkt när de tittade upp ur marken. Borta är de hur som helst.

På kvällen när det svalkade skönt tog vi ett gäng hundar med ner till dammen för en stunds träning och aktivering. Två träningspass per dag har det inte blivit, det har faktiskt varit för varmt. En annan förklaring kan också vara att vi varit för bekväma och sovit lite längre än vanligt på morgonen. Men vi har tränat, med lagom måtta i värmen för att hålla hundarna i form inför jaktstarten och av den händelse att jag skulle ha tur och komma med på något mer elitprov med den gule. Vi hade tennisbollar med oss ut ikväll och tränade några linjer med terrängskifte land och vatten. Tennisbollar är verkligen ett utmärkt träningsredskap. De är lätta att bära med sig även i högsommarvärme, kostar inte många kronor i inköp och ger lite lagom vittring så hundarna måste koncentrera sig i letandet. Fördelar på många plan med andra ord.

Hundsport damp ner i brevlådan idag och med den bilagan ”Jakthund”. Där fanns några bra artiklar bland annat om hur viktigt friskvård är för jakthundar och hur vi på bästa sätt kan förbereda dem inför jaktsäsongen. Apportörer och spaniels på fågeljakter går hårt under säsongen då det gäller att se till att de är i god kondition och har reserver att ta av. Det är höga krav som ställs för långa dagar på jakt både fysiskt och mentalt. Och höga krav på oss förare att se till att hundarna mår bra och får de bästa förutsättningarna för att klara av att genomföra arbetet.