Systrar

Klockan är sju, frukosten uppäten, bokföring avklarad och mail besvarade. en ny vecka har börjat! Utanför stiger solen över dimmorna som ligger som ett fuktigt band över fälten. I bädden vid mina fötter ligger labradorvalpen och laddar energi. jag undrar vad hon ska hitta på för hyss idag. Hon har en energi den lilla och ett piggt och vaket sinne. Alert och framåt i det mesta. Utom när det gäller främmande människor, dem tycks hon uppfatta som inkräktare med onda avsikter för stunden. Försiktigt kikar hon fram bakom mina ben som ett barn som gömmer sig bakom sin förälder. Andra gånger glömmer hon bort att hon nog egentligen är försiktig och skuttar ogenerat fram för att hälsa. 

Om jag jämför valpen med hennes ett år äldre halvsyster (för det är ju svårt att inte jämföra) så är de både lika och olika. Den tydligaste likheten är att de är svarta båda två och har mörka ögon. Andra likheter ter sig inte lika tydliga. Inte än i alla fall. Valpen är nog lite mer kontaktsökande, verkar ha ett livligare temperament, biter mer, hittar på mer hyss, protesterar lite mer och tycker det är superkul att hämta bollen eller ankan. Den äldre halvsystern var som valp lite lugnare, smått sävlig faktiskt, mer självständig, mer burdus i sitt kroppsspråk och mindre föremålsintresserad. Den lilla reagerar snabbt och intensivt medan den äldre upplevdes mer eftertänksam och begrundande. På syskons vis är det rätt stora skillnader mellan dem. Stråk av deras morfar och andra släktingar tycker jag mig ana med. Och en massa andra drag i personligheten som jag inte känner till sedan tidigare. Sådant här är så spännande, att lära känna varje individs unika personlighet och hitta bästa sättet att samarbeta med varje hund. Det är väl därför avelsarbetet intresserar mig så stort med tänker jag,  chansen att få se vad individer nedärver, hur kullar bli och vad som beror på arv och miljö. Så långt det är möjligt. Ikväll ska vi ha valpträff för den senaste goldenkullen som hunnit bli hela elva månader. Unghundsträff är en bättre benämning. Jag ser verkligen fram emot att träffa dem ikväll. Se vad de har utvecklats till för individer, hur de svarar på träningen och vilka personligheter de verkar vara. Och så ser jag fram emot att träffa deras trevliga och engagerade förare med förstås.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen