Glad för det lilla

Jag är det idag. Glad för något så banalt som att det fungerar att uppdatera hemsidan igen, för att det verkar som vi hittat lösningen. Helt i mål är vi dock inte än men jag hoppas det sista ska rätta till sig i början av den nya veckan. Glad är jag också över att bruna Mer blivit far igen, till tre fina valpar på kennel Zetastar. Mindre glad är jag dock över att Mer själv inte är helt okej. Det blev tydligt för mig idag när vi tränade en stund tillsammans med slottsherren, Lakrits, Lyra och den nya tennisbollsskjutaren. Den bruna hunden såg stel ut i rörelserna tyckte jag, slog av på farten och såg kort ut i steget. Knappt märkbart för någon annan men jag som känner honom och hans rörelser väl iakttog något som inte skulle vara där. Under senare tiden har han ibland också hastigt blivit halt på vänster fram. Något som sedan gått över lika fort som det dykt upp. Men idag var det någon sorts allmän stelhet. Jag fick det bekräftat ordentligt när han reste sig efter att ha vilat en stund efter träningen. Då var han ordentligt stel och jag målade f..n på väggen igen. Med långsamma kraftiga tag klistrade jag upp eländet på väggen och såg framför mig hur min bruna hunds liv som jakthund är över och förbi då hans leder är fulla av artroser. I bästa fall. Tårarna trycker bakom ögonlocken av bara tanken. Inte en skadad hund till. Eller igen rättare sagt. I jämförelse med pandemihelvetet som pågår runt omkring oss är en skadad hund inte så allvarligt förstås. Fast ibland kan ens egna små personliga bekymmer kännas smått övermäktiga de med.

Innan stelheten dök upp hade vi ett riktigt fint träningspass i alla fall och tennisbollskastaren fungerade över förväntan. Den kan komma att bli riktigt användbar. Det går att skjuta en eller två bollar, de går långt och studsar fint i landningen så det blir små trevliga löpor för hundarna att reda ut. Tennisbollar är dessutom billiga och bra träningsredskap så det är inte hela världen om man lyckas skjuta bort en eller annan boll. Det är det kanske inte om man skjuter bort ett dummyägg heller men det är i alla fall ett par timmars lön efter skatt som går upp i rök och det kan ju kännas lite förargligt minst sagt. Efter den meningen känner jag mig som en sparsam (läs snål) smålänning men faktum är att det inte är de stora inkomsterna man blir rik på utan möjligen de små utgifterna. 

Innan jag tränade Mer tillsammans med slottsherren tränade jag Bäst en stund. Vi tränade på styrka, den mentala styrkan, och på att hämta den apporten jag pekar på bland många andra utan att ändra sig efter vägen. Det kan tyckas självklart men på senare tid har den gule hunden vid flera tillfällen snabbt ombestämt sig efter vägen. Det har jag lyckats rädda men en stoppsignal och omdirigering de gångerna men nu var det dags att ta tag i det där ombestämmandet och få bättre fokus från start. I bakhuvudet hade jag med mig den mentala träningen och ”mantrat” jag fick med mig från förra skyttelektionen. ”bakom, ikapp, förbi”, i det fallet men med den gule blir det istället, ”klara, färdiga, gå”. Tydligheten i skicken kan inte nog poängteras, det tillsammans med förarens egna mentala fokus är avgörande skulle jag tro. Koncentration, fokus och att ”tänka” ut hunden till målet behövs och det finns inget utrymme för tveksamheter eller otydlighet här. Inte om det ska bli bra i alla fall. Bort ska också svaret man ger sig själv eller sin tränare, det att man ska försöka lösa uppgiften. Det duger faktiskt inte, istället ska det ersättas av ett tydligt ”det ska vi lösa”. Även de gånger övningarna kanske känns övermäktigt svåra. Just det gjorde inte dagens övningar i och för sig, de var av enklare grundövningssort men inställningen måste ändå vara densamma. Om den gule och jag blev så mycket starkare idag låter jag vara osagt men vi hade kul och det kändes i alla fall bra. Efter linjerna blev det ännu en repetitionsövning med långa höger och vänsterslag. Mer än nödvändigt visade det sig, så det får vi fortsätta med tänker jag medan jag pustar lite över att även femåriga hundar drabbas av tvivel och ett starkt behov av självbestämmande. Precis som jag själv…