Rota är hemma igen och hundflocken är komplett. Med viftande svans och låg kroppshållning klev hon in i flocken som om hon inte varit borta alls. Fast jag såg nog hur Lyra sneglade avundsjukt på när Rota när hela flocken grundligt nosade igenom henne och dofterna berättade om allt hon upplevt i huvudstaden. Hur ”valpen” gått strandpromenader, träffat pudeln Folke, varit på flashiga uteserveringar och sovit sängen med både täcke och kudde. Det sista tror jag lockade Lyra allra mest.
Nu är hundflocken som sagt som vanligt igen och vardagen rullar på. Som vanligt innebär att det också blir en betydligt högre aktivitetsnivå här. Som sig bör med en ettårig cockerspaniel i gruppen. Om några veckor lär väl nivån stiga ytterligare några grader när labradorvalpen Min kommer hem. Det är nog tur att det är sommar så det finns tid och plats för mycket uteaktivitet. Överhuvudtaget är annars den här tiden på sommaren sällan som vanligt. Det blir annorlunda när det är semester och ledig tid in emellan. Skönt och avkopplande ska det bli när den tiden kommer men avsaknaden av tydliga rutiner kan ibland fattas mig under sommaren. För första gången på väldigt många år ska jag dessutom ha semester utan att ha en anställning att gå tillbaka till efteråt. Det blir annorlunda rent praktiskt men också annorlunda känslomässigt. Jag undrar om semestern verkligen kommer att kännas som semester? Jag tror jag ska införa några små men naggande goda semesterrutiner, så jag håller balansen och tillvaron i schack även under lediga dagar. Det kan nog vara lugnast så.