Det är kul när det går bra

När jag läser citatet jag skrev i förra inlägget märker jag hur väl det stämmer in på valpen Flow. ”Dont wait for the perfect moment..take a moment and make it perfect” Det är Flow det, hon utnyttjar varje ögonblick som finns till det. Behöver jag säga att vi inte alltid är överens om vad som är ”a perfect moment”. Som nu , när hon stormar in i köket efter en stunds lek med förståndiga Vi, sladdar runt hörnet och varvar clubfåtöljen så gardinen bakom står rakt ut och nära på rycker ned gardinstången. Helt omedveten om detta stormar valpen vidare, rundar köksön och sladdar i vattenskålen så vattnet skvätter över hela golvet för att sedan slänga sig ner på mattan vid bardisken. Hon missar inga tillfällen så att säga. Hon har prövat soffbordet idag med. I ett obevakat ögonblick medan jag skulle dra på mig raggsockorna tog hon ett skutt från golvet till soffan och vidare rätt upp på bordet där hon obekymrat traskade runt. Jag var betydligt mer bekymrad innan jag hann få fatt i valpen för de höga glasljusstakarna med de fina mullvadsbruna ljusen från danska Esther och Erik svajade betänkligt. Annars har hon faktiskt varit rätt foglig idag. Och nästan helt rumsren. Förutom när hon bajsade i hundrummet och sedan råkade rulla sig över i högen mitt leken. Det är tur att vi har tillgång till både varmvatten och tvål. Vi har gått en sväng i markerna idag med och jag har tänkt till lite. Men bara lite för man ska akta sig för att analysera sönder saker och ting. Jag går i rask takt i terrängen, helt tyst och valpen får följa. Vill hon hänga med så får hon anstränga sig för att ha koll på mig och kämpa lite. Det vill hon förstås så jag går och hon följer. Kommer hon före byter jag riktning och väljer annan väg. När hon kommer nära och tar kontakt med mig blir det en godis och ett litet förtroligt samtal innan vi går vidare. Det kan hända att det här kan bli riktigt bra i slutänden men det är många träningstimmar dit. Troligen blir det så men mitt valpbegär lär vara släckt för många år efter att jag har tagit mig igenom det här tror jag bestämt. Trots allt gillar jag Flow skarpt även om hon har en ganska krävande attityd.

Mina gula hundar imponerade på mig idag. Vi tränade några långa linjer. Igen. ” Tre högar”  fast med minnesbilden från ”fel” håll, rejäla avstånd och med små minidummy i slutänden. Jag trodde det skulle bli klurigt, svårt att gå rakt och att hundarna skulle få tendens att ta till benen mot slutet. Så jag var beredd. Men inget av det hände. De tog linjerna klockrent och sökte lugnt och koncentrerat på slutet. Antingen blev inte övningen så klurig som jag trott, eller så har de faktiskt lärt sig något . eller så var et en kombination av de båda sakerna. Nu får jag tänka lite här med, så jag lägger nivån rätt och tränar dem att bli ännu säkrare. Det är kul när det går bra!