”Som ett rastlöst barn om våren dagen kommer…”
Fast det är vinter nu. Ge mig kyla, en halvmeter snö, skidåkning och julstämning i kubik. Sedan tar jag tacksamt emot vår med lika delar uppskattning och tacksamhet.
På Spotify finns en spellista som heter ”This is Daniel Norgren”. Jag rekommenderar den å det varmaste till er som ännu inte upptäckt Daniels musik. Till er som har gjort det kan jag meddela att den tål att lyssnas på om och om igen. Den här fredakvällen förgyller hans musik slottet och ger extra kryddning åt stämningen i mörkret och de små resterna av snön utanför fönstret. Stämningen förbyttes dock direkt mot något helt annat då slottsherren knäppte bort Daniel till förmån för högre volym och AC/DCs nya , inte mig emot egentligen bara det att det blev något helt annat än det jag tänkt. Let’s rock!
Vid mina fötter har jag labrador valpen, och Mer, labradorvalpen var snabbast med att ta bian under köksön i beslag så Mer vankade runt i köket i brist på bädd nära mig. Fast den bruna cockern har börjat få slottsherren att förstå vad som gäller med så slottsherren såg cockern belängenhet och skyndade fram med en ny bädd som hundarna fått av vår kompis Alf och placerade den vid mina fötter. Mer rullade omedelbart ihop sig i den plyschklädda bädden. Märkbart nöjd. Han vet hur han ska styra båda sina människor numer och jag slås ännu en gång av hur mycket jag har att lära av våra hundar.
I helgen ska jag skriva en ”not to do list”. Jag tror en sådan är bättre för mig än en ”to do list”. Jag har för många idee’r, för många viljor och för många önskningar. Dessutom har jag allt för bråttom för jag vill hinna pröva och uppleva allt. Vilket är omöjligt förstås. I alla fall samtidigt. jag tänker att ”not to do” listan ska hjälpa mig att fokusera och driva igenom ett projekt i taget. Ha ha, jag undrar vem jag försöker lura? Men jag ska i alla fall försöka. Överst på ”not to do” listan ska det står ”starta ett bageri” tätt följt av att ”starta ekologiskt grönsaksodling” och ”börja med fåravel”, på plats nummer fyra ska det stå ”skaffa inte fler hundar” och så vidare. Det kan bli en utmaning känner jag och en bra påminnelse om att fortsatt hålla sig på den inslagna vägen. Pust…
Under veckans egentid med hundarna stötte Rota en morkulla. Två gånger dessutom och hon respekterade och stannade i en kombination av uppflog och visselpipa trots att den retfulla morkullan bara lyfte lågt och landade igen några meter längre bort. Det gav oss ytterligare möjligheter och jag var inte sen att ta chansen. Ännu en fin stöt och ett bra stopp senare var vi nöjda och gick hemåt igen, jag rätt övertygad om att den lilla cockerråttan kommer att bli en bra jakthund och hon själv sedan lång tid tillbaka övertygad om precis samma sak. Det blir kul det här!
Den gula labradoren och Mer och jag har promenerat och tränat vidare på evighetsjobbet med att hålla området. Den gule överraskade mig genom att mestadels jobba koncentrerat och noggrant i låg fart. Så skulle jag vilja ha det alltid. Ett mål att jobba mot. Bruna Mer hämtade glatt sina bollar och verkade vara nöjd med bara det faktum att han fick vara med. Han är som en kardborre på mig, suger sig fast och kräver att följa mig i allt jag gör. Helst skulle han nog vilja ligga över min axlar som en katt med kontroll över allt och minimal risk att missa något. Inte mig emot egentligen men inte riktigt genomförbart.
Valpen Min och jag hade också egentid, vi gick våra linjer, tränade ”inte nu” och skickade tillbaka i samma spår. Det är lagom för henne nu. Tre övningar, tre linjer, tre bra utförande och jag var mer än nöjd. Vår nivå just nu och det räcker och blir över för en ung hund. Jag måste tänka mig för och hålla det just där. Den svarta valpen behöver inte mer för närvarande. Vi ska skynda långsamt, men det är så vansinnigt lätt att öka stegen när valpen är lättlärd och mottaglig trots att jag vet ungefär allt om vad bakslag vill säga. Det kan inte nog poängteras om hur viktigt tid är. Att ge saker tid, att ge unghunden tid, att ge träning tid, att ge relationen tid. Ibland är det faktiskt det enklaste svaret på våra frågor – ge det tid!
