Det finns dagar som inte är några andra lika. Dagar när inte mycket av träningen blir som man tänkt. När unghunden inte står att känna igen och jag förvånat möter blicken från en hund jag inte känner mig ha träffat tidigare. Då kommer Tranströmers tröstande ord över mig som så många gånger förr. Det är helt i sin ordning. Helt i sin ordning. Tacksam över Tranströmers ord och dess innebörd drar jag lite på mungiporna, hänger kopplet på hunden och går hem igen. En annan dag tänker jag. Imorgon är en annan dag.
Tack, det behövde jag och ska försöka bära med mig framöver när det inte riktigt går som jag har tänkt eller vill 😉