Gyllengula stubbåkrar breder ut sig i morgonsolen utanför fönstret. Inte svårt att förstå vad hundarna och jag ska ägna förmiddagen åt. Pinnar och apporter är framplockade. Här ska tränas långa linjer innan värmen blir ohanterlig. Ostadigare väder tycks vara på väg in redan i eftermiddag även om värmen tycks hänga kvar några dagar till. Skyfallsliknande regn lagom till kvällens kurs. Jag är glad för varje dag jag inte behöver använda regnjacka men lite svalkande regn är nog ändå inte fel. Fast åska känns onödigt.
På kvällen kom åskan och med den riktiga skyfall. Då var det skönt att kura inne. Baka en äpplekaka med frukt från slottets enda äppleträd och ägg från de tre hönorna. Tillsammans med en stor mugg te och bästa sällskapet vid köksön smakade den såklart underbart. Vacker med de tunt skivade äpplena blev den med. Försvinnande god finns det något som heter. Det gällde den här äpplekakan i allra högsta grad. Hopplöst svårt att nöja sig med en bit. Jag tog flera. Läste precis en intervju med Henrik von Eckerman efter succén i ryttar-vm. Den mannen har två vm guld och en sjuhelsikes disciplin. Något som jag ofta tycks sakna. Speciellt vad gäller nybakade äpplekakor.
Lilla Tills gnagbehov verkar outtröttligt just nu. Allt hon får tag på går i bitar. Får hon inte tag på något prövar hon inredningen. En golvlist eller två. Någon sko. Så jag håller henne sysselsatt med tuggben och frusna kongar. Och träning förstås. Vi jobbar vidare på placeboarden, ökar stegvis. Vi skyndar målmedvetet, långsamt. Umgås mycket. Plockar blåbär, vattnar i växthuset och tar upp potatis. Allt ät kul. Igår prövade vi stubbåkrarna. Det var kul att springa rakt fram längs tröskans spår tyckte Till men inte särskilt spanielmässigt så vi lämnar stubben till retrievrarna och håller oss i kantzonerna. Lite vattenträning har vi gjort med. Lilla Till inledde sommaren som badkruka men avslutar som säl. Simtekniken är bra och mod att ge sig iväg i vattenvegetationen har hon det gott om. Nästa säsong blir det vattenprov för Till och mig. Inträdesprovet till spanielernas fältprov som är vårt framtida mål. Mitt mål i alla fall, Till är förmodligen helt nöjd utan provstarter bara hon ges meningsfull träning och ett aktivt jaktliv passande en arbetande cocker. Idag är det förresten förutom bockjaktspremiär och duvjaktspremiär också premiär för fältsöksträningen för spaniels. Visst ska vi ut och pröva lite när bockjägarna dragit sig undan för dagen. om vi bara mäktar med i värmen och luftfuktigheten som är just nu. Kan hända får vi vänta tills imorgon. Lilla Tills ka få pröva med, hon får sympatisöka med Mer fortfarande omedveten om vad hon egentligen gör.
För min egen del jobbar jag vidare med närvaro. Med fullständig närvaro i det jag gör. Med alla sinnen. Försöker hitta bubblan även på hemmaplan vilket jag tycker kan vara lite svårt. Det är så mycket som drar i mig där, så många ”borden” och ”det skulle behöva göras” som stör min koncentration. Men också många tankar och idéer som trängs om utrymmet med den delen av mig som vill vara hundraprocent fokus. Mental träning. Jag jobbar hårt med mig själv på det området och på disciplinen som Fredrik von Eckerman verkar ha oändligt av. Någonstans accepterar jag också att jag inte är den mest disciplinerade människan, det är helt enkelt inte jag. Jag har nog mina styrkor inom andra områden istället. Att acceptera, förvalta och lyfta fram.