Måndag igen. Välkommen vardag. En ny veckas äventyr. Ett snabbt uppvaknande när jag ser i badrumsspegeln hur en stor spindel ivrigt tar sig fram i mitt morgontrassliga hår samtidigt som valpen välter hinken med toarullar och snabbt greppar en av dem och ger sig iväg genom slottet. Jämmer. Nöjd med helgen som passerat reflekterar jag en stund över unghundens utveckling, valpens personlighet och svårighetsgraden på olika jaktprov innan veckans bokföring och kursplanering tar vid. Jag gillar det. Planerandet. Tankarna på kursernas upplägg och utvecklingen av dem framöver och min egen roll i det. På golvet ser det ut som ett mindre slagfält. Valpen har spritt ut sig över hela golvytan och lämnat leksaker och diverse bitar av sådant som kan vara bra att ha lite överallt. Det är ett sjå att ha valp. Särskilt sådana av den livliga sorten. Som Lass. Helt självvalt påminner jag mig. Helt självvalt inte att förglömma. Det här med valp alltså.